Kor kan rädda klimatet – äntligen får det sägas i media!

Fjällko på bete
Hej får jag va med?
Regenerativt jordbruk är ett förhållandevis nytt begrepp i Sverige, men bygger på flera vetenskapligt förankrade metoder och teorier. Än så länge så gömmer sig metoden i stort bakom kostsamma kurser, vilket inte gynnar klimatet eller den biologiska mångfalden i den utsträckning som i alla fall jag önskar. Jag delar den här artikeln i hopp om att en ska våga googla och lära vidare på egen hand. På engelska finns annars mycket information!
Gunnar Rundgren, medskapare av KRAV och idog kunskapsspridare, var givetvis tidigt ute med att beskriva metoden i Min pragmatiska jordbrukslära, ett inlägg på bloggen Trädgården Jorden. Jag ser verkligen fram emot hans och Ann-Helen Meyer von Bremens kommande bok om just kobete!
 
Jag hoppas att den här rubriken som kopplar kor till något miljöpositivt inte är lika kontroversiell i miljökretsar som när jag försökte mig på den för några år sedan. Tack gode gud för att det finns folk som kan paketera ideer bakom konceptuella begrepp, annars skulle dessa tankar inte få finnas i Ordfronts magasin ens idag tror jag.  Men är det inte också litegrann typiskt för vår tid, att för att överhuvudtaget låta kobete få plats i den allmänna diskussionen som något positivt… så behöver vi dels ett nytt begrepp. Och att idéerna har formulerats utanför Sverige. Risken med detta är att vi fortsätter rycka undan fötterna på våra lantbrukare, framför allt de som redan innan har drivit de här frågorna oförtrutet men utan tillgång till det magiska konceptuella begrepp som vi nu har fått till svenska språket.
Vill man lära sig mer om detaljerna inom det specifika konceptet ”Regenerativt jordbruk”, så ligger kunskapen som sagt ofta bakom privata aktörers kurser. Aktörer som inte själva nödvändigtvis har eller har haft djur eller jordbruk men är duktiga på att formulera koncept och att läsa på. Jag säger inget så har jag inget sagt, men de har ju åtminstone en viktig roll i att sprida ordet så att fler kan få utrymme att tala gott om kon. Att prata om kor i ett samhälle som är urbaniserat och därmed bortkopplat från matproduktion och naturbiologi, blir ju givetvis vanskligt. Alla röster behövs.
 
Jag hoppas att vi framöver kommer se fler jordbrukare som formulerar den här metoden för svenska förhållanden. Märta Jansdotter, vd på Gröna Gårdar, dyker upp som en möjlig inspiratör. (Även om Sollefteås Thorsten Laxvik väl bör nämnas med. Ni köper väl kött från norrbete, om ni inte har eget?)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.