Kor kan rädda klimatet – äntligen får det sägas i media!

Fjällko på bete
Hej får jag va med?
Regenerativt jordbruk är ett förhållandevis nytt begrepp i Sverige, men bygger på flera vetenskapligt förankrade metoder och teorier. Än så länge så gömmer sig metoden i stort bakom kostsamma kurser, vilket inte gynnar klimatet eller den biologiska mångfalden i den utsträckning som i alla fall jag önskar. Jag delar den här artikeln i hopp om att en ska våga googla och lära vidare på egen hand. På engelska finns annars mycket information!
Gunnar Rundgren, medskapare av KRAV och idog kunskapsspridare, var givetvis tidigt ute med att beskriva metoden i Min pragmatiska jordbrukslära, ett inlägg på bloggen Trädgården Jorden. Jag ser verkligen fram emot hans och Ann-Helen Meyer von Bremens kommande bok om just kobete!
 
Jag hoppas att den här rubriken som kopplar kor till något miljöpositivt inte är lika kontroversiell i miljökretsar som när jag försökte mig på den för några år sedan. Tack gode gud för att det finns folk som kan paketera ideer bakom konceptuella begrepp, annars skulle dessa tankar inte få finnas i Ordfronts magasin ens idag tror jag.  Men är det inte också litegrann typiskt för vår tid, att för att överhuvudtaget låta kobete få plats i den allmänna diskussionen som något positivt… så behöver vi dels ett nytt begrepp. Och att idéerna har formulerats utanför Sverige. Risken med detta är att vi fortsätter rycka undan fötterna på våra lantbrukare, framför allt de som redan innan har drivit de här frågorna oförtrutet men utan tillgång till det magiska konceptuella begrepp som vi nu har fått till svenska språket.
Vill man lära sig mer om detaljerna inom det specifika konceptet ”Regenerativt jordbruk”, så ligger kunskapen som sagt ofta bakom privata aktörers kurser. Aktörer som inte själva nödvändigtvis har eller har haft djur eller jordbruk men är duktiga på att formulera koncept och att läsa på. Jag säger inget så har jag inget sagt, men de har ju åtminstone en viktig roll i att sprida ordet så att fler kan få utrymme att tala gott om kon. Att prata om kor i ett samhälle som är urbaniserat och därmed bortkopplat från matproduktion och naturbiologi, blir ju givetvis vanskligt. Alla röster behövs.
 
Jag hoppas att vi framöver kommer se fler jordbrukare som formulerar den här metoden för svenska förhållanden. Märta Jansdotter, vd på Gröna Gårdar, dyker upp som en möjlig inspiratör. (Även om Sollefteås Thorsten Laxvik väl bör nämnas med. Ni köper väl kött från norrbete, om ni inte har eget?)

Öka produktionen här och minska importen av vatten från vattenfattiga miljöer i världen.

Nu är det dags att sluta blunda för vad importen av ”vatten” faktiskt innebär för produktionslandet. Det handlar inte om klimatgaser – det handlar om produktionslandets möjligheter att anpassa sitt landskap för de oundvikliga klimatförändringarna. Nu måste vi försöka vända diskussion från att bara handla om klimatutsläpp, till att handla om hela ekosystem, biologisk mångfald, samhällens resiliens. Omställning, om man vill haka på ett populärt begrepp.

När vi talar om att öka vårt eget samhälles resiliens, eller motståndskraft mot stress i olika former (väder, folkvandring), så pratar vi om att öka vår lokala produktion. Inhemsk produktion, av framför allt mat. I samma veva måste vi vara ärliga med vad vi köper in.

I filmen Leva inom planetgränserna, Ett jordat liv som finns att se gratis på youtube så är forskaren och agronomen Johanna Björklund intervjuad, och hon tar upp just detta med hur mycket vatten vi importerar. Medan filmaren fokuserar på en skalad clementin, så beskriver Johanna Björklund hur vi som har så mycket vatten, importerar vätskefylld frukt som apelsiner från södra Spanien där det finns väldigt lite vatten. Och de kommer ha allt mindre vatten.

 

 

Filmaren Maja Lindström har påbörjat produktionen av nästa dokumentära film, som istället tar upp Agroforestry. Stöd hennes arbete (länken tar dig till hennes kickstarterkampanj) med efterbearbetningen, för allas möjlighet att se och dela den här kunskapen! Även del två i den här serien kommer nämligen att finnas gratis på youtube, med engelsk textning.

 

Jag var på Omställningskonferensen i Umeå! Här är mina tankar.

Vad är en omställare? Ja för mig så handlar omställning om att vi behöver ställa om bland annat vårt ekonomiska system för att hantera framtidens behov. Vi behöver jobba med klimatomställning (inte mot, fast givetvis ska vi arbeta mot ökad klimatförändring) och en omställning av vårt landskap (jordbruket, skogsbruket) – för att bevara vår mångfald och kanske också kunna öka samhällets förmåga att hantera hårdare väder och tuffare levnadsvillkor för framför allt fattiga och sjuka.

Jag söker en mångfald, i alla aspekter. Vi behöver både stora och små, tysta och högljudda, mörka och ljusa, rosa och gula… Det som vi tappar allt eftersom, om det så är arter eller pengar, företag, grejer eller tjänster – det behöver vi komplettera. ”Omställningen” består av en slags global tankesmedja för att hitta lokala, regionala och globala komplement och ersättningar där det kan behövas. Parallellt med arbetet för att hitta komplement, så driver man också en slags nedväxling, downshifting, för att också minska våra behov. Både våra enskilda som våra gemensamma behov.

Prepper eller omställare?

Prepping, är för mig en parallell till omställning. Prepping är något man gör för sig själv, och sina nära och kära. Det kan handla om att bygga ett skydd för krig (typiskt amerikansk prepper) eller bygga upp ett stort lager av mat.

I en omställning ingår också en personlig omställning. Att man ser om sitt hus och sina närmaste är ju rimligt. Har alla tillgång till mat? Där preppern bygger ett större matlager, bygger omställaren och/eller ut sin bönodling för att det ska räcka. Det är naturligt att man börjar i sina egna behov, men inom omställningsrörelsen finns också tanken med att ge och dela med sig. I viss mån pratar man ju faktiskt om att vara med och forma en ny värld, bortom kollapsen. Till den världen, vill jag ha med mig så många som möjligt.

Preppern förebereder sig för en framtid utan tillgång till exempelvis läkare. Omställaren förbereder samhället för att kunna försörja läkaren med andra resurser än pengar, till exempel genom en gåvoekonomi. Omställning i glesbygd känns ju ibland som prepping, när avstånden till läkare minskar…

Omställaren och den urbana normen

De flesta diskussioner kring omställning även på konferensen tycker jag handlar om att Flytta Ut Från Staden. Jag tycker därför det var skönt att det var flera som drev frågan om omställning i städer. Att hitta nya former för boende till exempel. För som vi vet, men kan behöva påminnas om, så finns det också fler städer än Stockholm. Små städer framför allt, tror jag kan bli viktiga plattformar för omställning! Men jag kunde också mejsla fram en plats för en diskussion som jag känner ofta saknas – omställning för oss som redan bor på landet, som redan har mer eller mindre jord under naglarna.

Vi kunde definiera landsbygden som en provyta för det som en del kallar för ”Kollapsen”. Särskilt här i Västernorrland har vi sett hur kommuner som kanske aldrig har fått en ärlig chans egentligen nu sakta tvinar sönder och samman för att de skattefinansierade instanserna inte längre finns kvar i den utsträckning som det var tänkt. Den här delen av omställning är det som intresserar mig mest tror jag. Den politiska omställningen som vi har behövt i många många år.

Hör landsbygden vråla

Jag drömmer därför om en omställningsrörelse som driver inte bara frågan om hur man ska få tillgång till mark, när många regler är anpassade för en alltmer föråldrad ide om att driva alla naturbrukare mot storbruk. Jag drömmer om en omställningsrörelse som parallellt med talet om att Flytta Ut, även ser landsbygdens behov av ekonomisk omställning. Som utflyttare kommer man ofta med ett om inte monetärt kapital så ett kulturellt sådant, som ger en annan trovärdighet i en del debatter. Som debatten om att vinster från utvinning av naturresurser ska gå till där naturresurserna finns. Hjälp oss med den kampen! Lägg er inte platt för kollapsen, låt oss forma den så att så få som möjligt behöver lida ont av den! Och börja gärna här, i glesbygden.

Det är positivt att Hela Sverige Ska Leva får en så stor plats på konferensen som de hade, men de skulle behöva skapa en workshop i att synliggöra den urbana normen om inte annat för att skapa mer kontaktyta med de landsbygdsaktivister som ju rör sig här ute i skogarna.

Så omställer jag

Min omställning går ut på att fortsätta arbeta för en omställning av mitt närlandskap. Genom att värna naturliga arter stärker jag min lokala ekologi. Jag utrotar lupiner, täpper igen diken och gör plats för framtida betesdjur. Min egen omställning handlar också om att ta hand om min familj där samhället fallerar, skapa det utrymme som familjen behöver för att orka ta det där ansvaret.

Min egen omställning handlar också om en digital omställning, där jag strävar efter att minska mitt beroende av företag och tjänster som samlar in data som jag inte visste fanns och som säljer denna data till sammanhang som jag själv aldrig skulle sälja något till.

Tack för intrycken Omställningsnätverket

Mitt största intryck från helgen är dock att omställningsnätverkets mötesmetoder är FANTASTISKA! Vilken massa tricks, för att få många att känna sig trygga i en stor massa människor! Om du talar, låter eller inte, så har du som en plats just för dig. Metoderna gränsar ibland till väckelsemöte, inte min beskrivning, men det är ju också lite vad detta handlar om. Greta är vår jesus och omställningsnätverket är ett av dom samhällen som bildats ur viljan att skapa något nytt och väcka andra ur slummern. Är du inte redo att skapa, tänka eller göra, så finns det plats att bara flyta med. Väldigt fint!

Vill du stödja Omställningsnätverket eller till och med vara aktiv i nätverket?  Att bli medlem kostar 100kr per år.

Känner du ekologisk sorg?

Ekologisk sorg, är en sorg ”i relation till upplevd eller förväntad ekologisk förlust, inklusive förlust av arter, ekosystem och meningsfulla landskap till följd av akut eller kronisk miljöförändring” enligt forskarna Neville Ellis och Ashlee Cunsolo (källa).

Hur mår du?

En kronisk miljöförändring är givetvis vad vi står inför, och mitt upp i – Klimatförändringarna. Värst drabbade är man längst i norr, längst i söder, och vid ekvatorn. Vi lär oss om öar som snart inte kommer finnas mer när havsytan höjs, och grönländska isar som kalvar järnet. Men The Guardian har under en månads tid frågat grönlänningarna hur de mår, och svaret är nedslående. Kan man bli annat än sorgsen, när man måste avliva slädhundar och vara räddare än någonsin när isarna plötsligt inte håller för ens uppehälle som fiskare?

Ska vi prata om det?

Sverige ligger till störst del i den subarktiska regionen, vår typ av skog kallas taiga och våra jordar är sura. Vi är berikade av myrar, och tro det eller ej – vi får inte så mycket nederbörd. Jajjemen, om man jämför globalt så! Att vi har mycket vatten att tillgå hör ihop med andra saker, som att vi fortfarande har mycket sjöar på vår förhållandevis nya kontinentplätt, att vi har en berggrund som rymmer flera grundvattenmagasin som till och med ibland spottar ut färdigrenat vatten i så kallade kallkällor (artesiskt grundvatten). Vi har haft det GÖTT!

Jag skulle vilja koppla den ekologiska sorgen till den bitterhet man ofta stöter på bland de norrländska landskapens folk. Med början hos samerna och andra urfolk, kom nytt folk och förändrade miljön. Ni måste flytta på er. Vi har tillfört gruvor, dammar för vattenkraft och numera vindkraftparker med. Vi har följt timrets väg längs vägar, älvar och räls. Bort från mig. Ibland försvinner fisken för alltid, ibland en gammal stig som nådde en älskad plats från förr. Vi kör allt fortare, fort förbi grannbyar och nån enstaka åker, samlas i allt tätare centrum på bekostnad av ett flertal mindre. De flesta gamla stigar saknar ingen längre, de försvann först från behovet och sist från jorden.

Vi har som folk ofta stött på akut ekologisk sorg, och vi har klarat det bra.

Men det har börjat växa en medvetenhet ute i stugorna. Jämte rena rama klimatskepsismen har man lärt sig av andras misstag, som att aldrig ta ut sparspisen från köket om den nån gång har ställts där. Det märkte man ju vilken rikedom den kan innebära, när enorma skogsfällen drar fram över ett landskap som aldrig tidigare har upplevt sådana vindtag. Vinden drar ner stockarna innan de hinner kvistas av en sanslöst snabb skördare, och grenarna drar med sig elkablar, lägger sig som plockepinn över vägar och tvingar ut väldigt många människor som måste ut och jobba för hand under ständigt hot om att ett tungt träd kommer falla över en vilket stund som helst. Så hade farfars far aldrig det i skogen, tufft och tungt ja, livsfarligt med, men aldrig den farliga oreda som blir efter en häftig storm i skogar med i värsta fall dåligt förankrade träd som ligger huller om buller. Det har blivit farligt att bo på landet igen.

Det kallas prepping i sociala medier, men det handlar ju om en pånyttfödd driftighet och framförhållning. Vi kan behöva veden, klyv den även om vi har bergvärme. Jag fyller några dunkar med vatten och ställer ner i frysboxen. De kan komma väl tillhands när de plötsligt torra somrarna ibland gör det vanskligt att få tag på nåt vatten ur brunnen, men också som extra frysklabbar för att skydda innehållet i boxen om eller när elen går under en längre period av olika skäl. Det behöver inte ens handla om katastrof, vi är bara inte dummare än att vi fattar att resurserna i första hand kommer gå till de som inte har haft möjlighet att förbereda sig. I centrumen, gamla och sjuka och små små barn.

Det kan kallas prepping, eller framförhållning, eller sorgearbete. Det går ingen vinterväg till Ulvön längre. Kyrkstigar försvinner vid avverkningar, vår matproduktion sker till störst del utomlands och i förra årets torka fick många sorgsna jordbrukare nödslakta sina mjölkkor. Forskarna Ellis och Cunsol från första stycket anser att slakta en slädhund lägger grunden för en ekologisk sorg hos grönländaren – låt oss då sörja våra svenska nödslaktade kor och kalla detta tillstånd för vad det är. Det är ökande klimatkris, men också en växande ekologisk sorg. The flying doctors i Australien har istället blivit ambulerande anti-självmords-team som stöttar fårfarmare i kris. När alla försöker sälja sina ursvultna får som en inte lyckas ge tillräckligt med vatten, då får du inte mycket för ditt och kanske dina föräldrars livsverk. Inför noll och intet kommer desperationen, det syns i statistiken både från Australien och Grönland. Folk tar livet av sig.

Det finns inget att orda om mer, den ekologiska sorgen har gått och blivit kronisk. Under vår livstid kommer Ulvön inte få nån vinterväg igen, och vi kommer inte kunna räkna med sjöar och älvar på samma sätt som vi har gjort. Vi måste anpassa oss för fler skyfall och färre svenska sommarregn. Mindre snö när och där det brukar vara snö ger inte samma påfyllning av grundvatten så magasinen tar sig inte som de har brukat. Sjöarna kan bli för varma under värmeperioder och nya bakterier behöver behandlas innan sjövattnet går att duscha i.

Skogar måste få gräva ner ordentliga rötter som passar växtplatsen, de måste få skapa sina egna ekosystem och allteftersom myrarna torkar ut måste vi restaurera. Restaurera våtmarker, hagmarker och ängsmarker. Vi behöver mångfald mer än någonsin, samtidigt som vi förlorar den i en historiskt överlägsen takt.

Det är klart vi måste sörja! Genom att sörja, kan vi hämta kraft för att omfamna det nya. Det är mänskligheten som är klimatförändringarnas största offer, trögheten i våra centraliserade kulturer och gränsdragningar kan komma att bli vår död. Naturen och miljön gör något nytt bara, men vi då!  Det finns inget annat val än att anpassa sig, allteftersom. Inte bara naturen behöver resiliens, en seghet som övertrumfar hindren, utan också vår mänskliga kultur.

Som ett resilient sinne, för att bota vår ekologiska sorg.

Så kan du odla vattensmart (18 punkter!!)

De två senaste somrarna har vår brunn, vid en naturlig kallkälla, sinat. ”NÄÄÄÄÄhähähähä” har ofärdiga grannen frustat av återhållet gapflabb, ”den har aldrig sinat sedan min farfar grävde den artonhundrasentnånting!” (min tideräkning, minnet sviktar mer för mig än honom). Men klimatförändringarna kör sitt eget lilla race, och förra årets rekordtorka har nu enligt ett forskarlag kunnat kopplas till vårt jordklots ändrade vindförhållanden. Vindförhållanden som lika gärna kan åstadkomma en rekordblöt sommar…

Extremväder kan man kalla det, men jag tror att det framför allt handlar om behovet av att omdefiniera Den Svenska Sommaren, med svala strilande regn gärna nattetid. Vi kommer i stället få fler skyfall, där vattnet inte hinner ner i backen innan det forsar vidare till ytliga vattensamlingar. Kul för den som vill bada kyligt och grumligt, men grundvattnet behövs för både odlade och naturliga perenner och annueller.

Mitt korta råd är att skapa utrymme för skyfall och vårens smältvatten, se över vilka diken som behövs och vart de borde styras eller helt täppas igen. Hitta områden som vattnet kan få översvämma, kunna stanna upp. Samla in vatten i tunnor och små tillfälliga dammar, men låt det också få sippra ned genom markskiktet och bli till vårt livsviktiga grundvatten!

Vi har historiskt haft ett överflöd av vatten året runt i de flesta delar av Sverige och dikena ser ut därefter. Vi har varit bortskämda med att kunna mixtra med vattenflödena, med dammar och flottning.

Mycket av den omställning som krävs ligger på samhället i stort, men det finns mycket du kan göra hemma i ditt eget ekosystem!

Vattnets naturliga kretslopp är det mest resilienta vattensystemet och det kan man värna även i sin egen trädgård! Lägg till myrar och växters rötter till illustrationen.

Den här våren känns hittills som något schizofren, först oron över torkan och nu en stilla undran om det kommer sluta snöa snart? Men mina regntunnor är smockfulla och kallkällan med. Det här behöver jorden efter de somrar vi har haft! Så hur resten av säsongen än blir, är det hög tid att börja planera för fler skyfall, och oftare torka.

 

Ett. Regntunnor är steg ett, en till varje husknut. Sätt upp stuprännor på varenda takbit du kan hitta. Seriekoppla tunnorna så kan veckor av regn användas för bevattning en torrare period.

Två. Samla snö på våren. Jag brukar fylla en tunna med snö, och fylla på allteftersom snön smälter och tar mindre plats. Hur gridig ska man vara? Samvetet styr, den snö du tar snuvar du grundvattnet på. Min trädgård är brant så mycket av smältvattnet skulle annars rinna bort särskilt så länge jag inte täpper igen dräneringsdikena genom gräsmattan. Men den tunnan vatten kan rädda en hel del plantor!

Tre. Plantera perenner, deras långa rötter drar till sig vatten och buskage skuggar och skyddar.

Fyra. Plantera perenner på hösten! Eller en regnig sommar. Snälla handeln och kommunala planteringar sluta vårplantera perenner för att sen pumpa dom med vatten! I kruka behöver dom vattnas också såklart men efter plantering behöver de en fuktig miljö för att rötterna ska utvecklas – vänta med det tills jorden är fuktig naturligt på hösten. Ev stödbevattning sker ändå kortare period än över den dessutom mest torkintensiva perioden.

Fem. Skugga skugga skugga, lövträd är bästa mest effektiva skuggan! Björk är väldigt vattenkrävande (och allergenrik) så i min trädgård gynnar jag istället sälg och andra viden, lönn, syrener, rönn, asp… Så många fåglar och insekter som gillar mångfald av löv med.

Sex. Täckodla, jätteviktigt! Gör ENORM skillnad i och med att det hindrar bortdunstning av fukt och samlar på sig dagg på natten. Nyplanterade perenner täcker jag med rejäla mängder täckmaterial av olika slag, brukar fylla på under säsongen med gräsklipp och allmänt trädgårsbös. Enligt Skogsträdgård – odla ätbart överallt bör perennerna täckas med en meters radie, i 3-5 år för att må allra bäst!

Sju. Jobba med jorden, vi vill ha lucker och fluffig jord i odlingar och en tät, skyddande grässvål för gräsmattan. Men håll den gräsmattan lagom stor.

Åtta. Fluffig och lucker odlingsjord får man av täckodling med smarta material, till exempel kompost (från mogna kompostbehållaren, inte direkt från köket då snor kråkorna det!). Det fluffiga materialet suger upp vattnet, och fluffigheten gör det lätt för växterna att fixa rötter för att nå maximalt med vatten. Vatten transporteras i jorden i form av små små droppar, som rinner längs olika material och former. Lerrik jord binder däremot mycket vatten, jättebra på sitt vis, men det blir tungjobbat för rötter att bildas och även dra till sig vattendropparna. Så att säga. Leran passar bättre i översvämningsområdena!

Nio. Det som behöver vattnas, vattna på kvällen. Det brukar sägas ”tidigt på morgonen” men för den som inte vet, här har vi rätt ljust många nätter och det kan bli stark sol och värme redan snortidigt på ”morgonen”. Vattna på kvällen för att minska avdunstningen maximalt. Vattnet hinner absorberas av jorden runt om plantan och är redo för yrvakna rötter medan du får sova ut.

Tio. Våga vägra diken! Särskilt smältvattnet nu på våren, täpp till allt du kan och orkar, låt vattnet svämma över hela trädgården och lite till! Det ger vattnet mer tid till att sippra ner i DIN trädgård istället för att sköljas ut i vårfloden. Alla med platt mark får sånt vatten, det är väl orättvist att vi med bucklig terräng ska bli utan?

Elva. Skapa översvämningsområden i trädgården, när regnet kommer så kommer det allt oftare i skyfallsform. Se till att det också, precis som smältvattnet nu i vår, får ligga kvar så länge som möjligt på backen. Har du dessutom yviga perenner i närheten så älskar de den fuktiga luften som bladen frossar i. Låt perennerna dricka när det finns rörligt markvatten helt enkelt!

Tolv. Har du skog? Se över din skötsel och blanda ut med lövträd i din odling, de är viktiga för att minska avrinningen och stoppa barkbaggen som ju gynnas av det här hetare vädret. I ekoguiden och kunskapsbanken finns tips på folk och litteratur som jobbar med hållbara skogsbruksformer. Låt dig inspireras och anpassa din odling så bra du kan. Ett kalhygge förlorar stora mängder vatten som egentligen ska absorberas av jorden och bilda bäckar, våtmarker och grundvatten för mycket större områden än din skog täcker.

Tretton. Täpp inte igen rörligt vatten som bäckar och åar, alltså sånt som rinner året runt, det vattnet behövs för olika vattentäkter och våtmarker. Naturliga vattendrag, inte diken alltså, som inte regleras av till exempel småskaliga kraftverk (eller för all del stora) meandrar och påverkar miljön på ett ovärderligt sätt då det skapar bland annat översvämningsytor som ger överskottsvatten till grundvattnet som vi älskar. Ursäkta den långa meningen. Det naturliga flödet av vatten är också viktigt för din lokala biologiska mångfald, med insekter och fåglar och därmed naturlig skadedjursbekämpning.

Fjorton. Inom permakulturodling jobbar man gärna med att skapa dammar och smarta diken. Här tvistar de lärde om nyttan av dammar i vårt klimat, och jag känner mig själv väldigt kluven. En damm är ju tät i botten för att samla vatten så det gynnar inte bildningen av grundvatten. Skapar man istället översvämningsytor så hjälper man naturen att utnyttja de vattenmagasin som redan finns. Våtmarker är till exempel sjukt bra på helt naturlig och billig vattenrening samt grundvattenmagasin. Är ni ett gäng hushåll som börjar stoppa tillflödet av vatten, beroende på våtmarkens storlek och tillflöden, så kan den påverkas negativt.

Femton. Ett lämpligare sätt att samla vatten på permakulturvis är att gräva små gropar uppströms planteringar, per planta liksom. Regnvatten kan då stanna upp där och sippra ned kring plantan. Låt lillgropen växa igen naturligt allteftersom, plantan blir ju allt bättre på att hitta ner till grundvattnet. Men två säsonger borde den nog finnas kvar.

Sexton. Inom permakultur använder man även ris och grenar som en slags vattenreservoar, som då gynnar mikroklimatet just där. Nästan så att man bygger sig en liten hemma-myr, där organiskt material kan få blötas ner rejält och ruttna ihop. Se till att det finns skugga bara så vattnet stannar i marken.

Sjutton. Terrassera! Att bygga som trappsteg för odlingen kanske framför allt, hjälper det rörliga ytvattnet framför allt att stanna upp och hinna sippra ned i backen på sin väg utför. Utför? Ja allt vatten rör sig nedströms, nedför, utför. Antingen ner i backen, eller längre ner i landskapets topografi.

Arton. Våga vägra gräsmatta. Den blir ju så himla trist när den torkar. Den klarar det bättre än man tror, särskilt om grässvålen är tät, men mycket vatten rinner iväg eller avdunstar från en gräsmatta så den gör inte så stor nytta ur ett vattenhushållande perspektiv. Se till att ge den skugga med lövträd eller en studsmatta som får byta plats, och håll den lagom stor. Resten kan vara ängsmark eller varför inte anlägga en skogsträdgård?

 

Lär mer!

Richard Perkins driver en grym permakulturodling i Värmland, fast han pratar engelska. Följ på youtube, otroligt lärorikt! (Och är ungefär lika vass som jag på att hålla sig till ämnet.)

Författarna bakom boken Skogsträdgården driver också Skogsträdgårdsbloggen, och de har grottat ner sig i de flesta ämnen.

Sponge ladders: A water harvesting method for establishing perimeter shelterbelts on sloped sites – eller som jag kallar dom. Hemmamyrar.

Odla ditt lagomliv – Bella Lindes metod för att skapa en kultur där sociala medier får plats utan att ta all plats

”Jag har bara en känsla av att tiden går medan vi ägnar oss åt att skapa bilder av våra liv, istället för att leva med dem medan de pågår. Och jag tror att det är fullt möjligt att göra saker i lagom mängd och lagom takt – och därmed leva det där fulländade livet de flesta strävar efter.”
Bella Linde, ur förordet till boken Odla ditt lagomliv.
.
”Använd ditt sunda förnuft!” är ofta svaret på frågan hur man ska tänka kring skärmtid för sina barn. Och sig själv. Visst finns det några specifika råd men om man efterfrågar en sammansatt filosofi, så landar man ändå ofta där. I sunda förnuftet. Men jag är rätt säker på att ”sunt förnuft” inte är en så tydlig känsla som ”eld är varmt”, utan det sunda förnuftet kommer snarare från egna och andras erfarenheter, populärkulturell forskning och den underliggande kulturen. Ditt sunda förnuft är inte mitt sunda förnuft.
.
Kring skärmar, och sociala medier, har vi ännu ingen kultur, det är för nytt för att vi med full tilltro ska kunna åberopa erfarenheter och det är först nu som det börjar komma nån slags forskning. Vi bara gör, mer eller mindre medvetet. Idag finns dessutom algoritmerna som i samtliga sociala medier ser till att skärmarna ger oss rätt kickar vid rätt tillfällen. Vi sitter ju faktiskt till vardags och knarkar kickar. Det intresserar mig enormt, att vinna över detta knark! Jag vill bestämma själv över min tid!
.
//death to stock
Så snubblade jag över en bok på bibblan, eller egentligen fem men det här var den som jag också tog med mig hem. Bella Linde är annars för mig känd som författaren bakom Rätt ur jorden – Handbok i självhushållning, en bok som är otroligt informativ med mycket konkreta tips. Nu har hon alltså gett sig den på att odla lagomliv!
.
Odla ditt lagomliv – Gör upp med digital stress, livsstilshets och kravet på att alltid vara tillgänglig är en lättsmält slags självhjälpsbok för den moderna människan som å ena sidan vill ta sig ur facebooks käftar men å andra sidan behöver kunna sälja urvuxna barnkläder i den lokala säljgruppen. På ett vis är den en bok om att odla sitt analoga liv, men utan att helt behöva säga upp den digitala tillvaron.
.
Kapitlen heter allt från Tidsslöseri till Infantiliseringen och hashtaghelvetet. Aj löv it!
.

Så kan du odla ditt lagomliv

L – Lyssna.

Lyssna in dig själv och våga vara obekväm. Ge dig betänketid när du ska fatta beslut. Lyssna framför allt utanför sociala medier, inspireras av andra men handla utifrån dig själv. Det är i det tråkiga som vi finner tid till att dagdrömma, något som enligt Bella Lindes efterforskningar är det mest kreativa läget för våra hjärnor och då är det ju viktigt att vi kan lyssna. Den här bokstaven är nog den viktigaste, för att upprätthålla en fast grund som inte går  på stressen och att kunna behålla förmågan att tänka efter före.

A – Ambitioner.

Eller snarare, att sluta multitaska. Jag tycker jag läser både här och där att multitasking bara blir skit, och Bella Linde har beskrivit hur det dessutom kan göra oss mer korkade. En stressad hjärna kan inte fokusera, till slut bara multitaska sig till utbrändhet. Botemedlet är att faktiskt sänka ambitionsnivån, men bara på en del saker. Spara och fokusera ambitioner till färre grejer!

G – Gränser.

”Man kan ju inte greja med mobilen jämt” säger en pojke till sin pappa i en mycket populär barnbok som vi har i vårt hushållsbibliotek. Bella Linde skriver väldigt bra på flera ställen i boken om det här med att använda sina barn i sociala medier, men också hur vi umgås med vår omgivning. Att det inte är så bra att blanda yrkes- och privatliv, och det är inget vi ska ställa upp på att göra för våra arbetsgivare heller. Vi behöver inte bara gränser för barnens skärmtid, utan även våra egna. Vad gör vi med vår skärmtid? Det är ju inte så jävla enkelt att hålla sig borta från sociala medier bara för att man själv känner för det, när hela Sverige har flyttat sin verksamhet till Facebook.

O – Ork.

Återhämtning! Stör vi vår återhämtning med sociala medier och konstant uppkoppling med folk som inte egentligen är på plats? Naturupplevelser, sömn (mobilen som väckarklocka eller är det i själva verket facebook?) och ensamhet. Glöm inte bort de naturliga tillfällena för den livsviktiga återhämtningen, stör den inte med skärmar varje gång.

M – Möten.

Glöm inte bort de fysiska mötena, med dina vänner och släktingar. Arbetskamrater och grannar. Bella Linde beskriver det som en emotionell berikning som inte går att få på annat sätt, hur många vänner som än har lajkat senaste instagraminlägget eller inte. Det här är en av anledningarna till att jag älskar att cykla ner på byn, istället för att ta bilen, för det går långsamt nog att jag hinner vinka ordentligt och är det nån granne ute kan jag snacka en stund.

L – Logga ut.

Stäng för guds skull av alla notifieringar! Att välja själv när en vill tänka på sociala medier och what not, är en fucking mänsklig rättighet – använd den. Klicka inte på länkar vars enda syfte uppenbarligen är att få dig att reagera, som att du är en död fisk utan egna tankar och eget liv att reagera på. ”Ditt människovärde är inte avhängigt antalet sociala medier-kanaler eller följare” skriver Bella Linde klokt. Att logga ut öppnar upp tid och fokus till saker som får dig att må bättre, såsom ovan nämna ambitioner och möten till exempel! Avsätt tid för sociala medier, precis som när du avsätter tid för att läsa en bok genom att plocka ut den från bokhyllan och öppna bokryggarna.

I – Integritet.

Här finns ju två aspekter tänker jag, dels integritet i spåren av vad vi har sett att sociala medier kan medföra (politisk propaganda). Vilken integritet erbjuds vi i våra sociala konton? Andra aspekten är, vår egen integritet. Vad delar vi med vem. ”En upplevelse kan till och med bli större om du behåller den för dig själv” – det älskar jag. Men här tycker jag Bella Linde missar effekten av att skippa sina egna och andras sketna instagramfilter, och erkänna olika minnen och händelser genom att anlita en riktig fotograf. Eller gå till en studio för familjefoton. Sluta fota så jävulskt, och gör det ordentligt när det verkligen behövs. Det blir bilder man kan värdera lika högt som minnena själva. Eller för all del, skaffa en riktig kamera och fota själv! Instagram har satt vardagsbilden på kartan så att säga, aldrig har det privata varit mer politiskt (kroppspositivism någon?) och jag älskar det, men samtidigt säljer vi ut varenda stund till de sociala mediernas konsumtion. Här är ett område som jag tror att vi har mycket kvar att skapa kultur kring!

V – Valfrihet.

Våga vägra välja säger Bella Linde och jag! Vilka val kan du göra, och vilka kan du outsourca? Är det viktigare med filmen än snackset? Då väljer du film och sällskapet får välja snacks. Kolla ETT spistest inför nyköpet inte fem, det är marginella skillnader det handlar om i slutändan och i toppen.  Google är ju inte nå sociala medier precis, men det kan väl inte bara vara jag som kan fastna även där i timmar?
.
Hur ser ditt perfekta lagomliv ut??

Pella Thiel vill revidera betydelsen av mänsklighet. 

På kvinnodagen den åttonde mars skrev Pella Thiel i Landets Fria Syre att vi inte blir fria genom att frikoppla oss från naturen. Hon går tillbaka till klassikerna – Wollstonecraft, Descartes och de Beauvoir – för att beskriva hur männen definierar rationalism, och kvinnor används för att beskriva den mystiska naturen. I en syn på naturen som något mannen måste tämja, blir då kvinnan också något att tämja. Om kvinnan bara anammar den manliga rationalismen så skulle hon ju vara jämställd.

Nu vet vi ju att det inte riktigt är så enkelt, och jag älskar hur Pella Thiel lyckas koppla detta misslyckande till hur vi även har misshandlat vårt jordklot nåt så in i bängen.

Vi är en del av naturen, inte separata från den. Den norm för män och människor som kvinnor har strävat efter att dela innebär ett systematiskt våld mot naturen. Kanske är det snarare egenskaper som uppfattats som kvinnliga, inte bara syförmåga utan även sådant som omsorg, lyssnande och ödmjukhet inför sammanhang, som behövs i omställningen? Det är inte i första hand kvinnan som ska anpassa sig för att bli fullt mänsklig. Det är vad vi menar med mänsklig som behöver revideras.

No poo och hållbar hudvård, lite recept och braindump!

Att skippa köpeschampoo och -tvålar kan göra nytta både för närmiljö, reningsverk och hemekonomin! 

”No poo” betyder ordagrant ”ingen skit” och är en ordlek från schampo. Numera kan de här produkterna även hamna under begreppet ”minimalism”, same shit different name även om minimalism såklart rymmer mer än bara hygienprodukter. No poo handlar i grunden om alternativ till just schampo och hårvård, men har också i ”folkmun” blivit ett paraplybegrepp för flera hygienprodukter som undviker syntetiska tillsatser. Zero waste är en trevlig bieffekt.

Det finns många olika recept att prova på, här listar jag dem som jag stöter på. Har du egna recept? Dela gärna med dig!

Obs! Kokosolja syftar till den som man köper på burk, finns till exempel som virgin och olika ekomärkningar. Alltså inte tegelstenen från kyldisken!

Obs 2! Det är skillnad på bikarbonat och bakpulver. Bikarbonat är en renare form, som är den man använder i städ- och hygienprodukter. Det ger alltså inte samma effekt att byta ut till bakpulver i nåt av recepten. Googla bikarbonat och du hittar flera webbutiker som säljer städ-bikarbonat i storpack.

Till håret

Maria Österåker tipsar i sin bok Självhushållning i praktiken (boktips för oss nordliga hemmaodlare!) om att prova ett no poo-recept minst två veckor för att ge håret en chans att anpassa sig till det nya läget. Särskilt mycket tålamod får man ha första gången utan köpeschampoo, eftersom ”skiten” sitter i många tvättar och håret då är anpassat till kemikalierna.

När du nu liks är igång och experimenterar, prova att tvätta håret mer sällan om det är så att du idag tvättar det flera gånger i veckan. När jag hade dreads tvättade jag håret en gång i månaden… och det gick över förväntan, dra upp hakan från golvet jag lät många sniffa och ingen klagade på nån sunkig lukt. Nu däremot, låter jag ingen sniffa… Men det ska vi inte uppehålla oss vid nu!

Om håret känns strävt efter tvätt kan man skölja håret efter tvätten med 1 del äppelvidervinäger och 3 delar vatten – vinägerdoften avdunstar allteftersom håret torkar! Surskölj även kallad.

Äggschampo

1 ägg
lite bikarbonat
en skvätt äppelcidervinäger

Blanda och använd i blött hår. Det är i bikarbonaten som reningseffekten finns, medan ägg och äppelcidervinäger är naturliga mjukgörare (i stället för till exempel det silikon som ofta finns i vanliga köpeschampo). Använd schampot genast.

Grundschampo

Bikarbonat
Äppelcidervinäger

Experimentera fram din egna perfekta blandning och blanda i blött hår. En metod är att blanda bikarbonat med vatten och ”schamponera” med, för att sedan skölja ur det med vatten blandat med äppelcidervinäger – alltså två steg.

Rågpoo från nopoo.se

Lite mer bakning, men går att förvara i kylskåp ca 2 veckor.

4 msk rågflingor som legat och dragit i 4-4,5 dl vatten. Rågflingorna kan du spara till gröt eller nåt, vattnet silas bort och blandas med 4 äggulor och 1 msk honung. För doft och mjukhet kan man lägga till 2-3 droppar eterisk olja resp 1 msk citronsaft.

”Massera in den mängd du behöver för att täcka hela håret. Spara det som blir över i kylskåpet till kommande tvättar. Massera hårbotten minst två minuter och skölj ur NOGA med svalt till ljummet vatten, INTE varmt vatten som kan få äggulorna att stelna.” nopoo.se

Hardcore hippie schampo

Vatten

Japp! För den som inte har väldigt mycket produktion av fett från hårbotten så duger varmt vatten bra långt, sägs det. Det feta glänsande håret som vi förknippar med att tvätta håret ”för sällan”, kommer sig av att våra köpeschampon torkar ut hårbotten och fettproduktionen går då in i panik och överproducerar järnet. De mineraloljor som är tillsatta täpper dessutom igen porerna i huden på huvudet så att hela hårbotten får svårt att ”andas”. Många som har börjat med hemmablandade schampon landar efter en tid i att bara använda vatten, då håret har kunnat anpassa sig efter den faktiska verkligheten och inte i panik reagerar på köpeschampots hårda behandling.

 Ådalens hårskölj

”Sökandet efter den perfekta no poo hårtvätten fortsätter. Bikarbonat och ägg var väl inte direkt någon hit för mitt hår, blev lite torr i håret och hårbotten. Och efter att ha läst på mer om bikarbonat kändes det lite väl brutalt att utsätta hår och hårbotten för så basiskt pH. Honung följt av surskölj av hibiskusavkok är det som funkat bäst hittills för mig. Men nu ska jag testa rågtvätt! Har bara läst positivt om det, så det ska bli spännande!” @ekoiadalen med en asbra nopoo-diskussion bland sina följare, för den som känner för att förkovra sig.

Till kroppen och dess detaljer

För att göra egen tvål behöver man oftast lut, och det krävs ett mindre tvållabb med skyddsglasögon inblandat. Använder man inte lut, får man göra ännu mer labberier. Så det hoppar vi över, kolla igenom mina tips under ”No poo från affärn” för schysta tvålideer.

Det finns annat man lätt kan göra själv i stället!

Lotion

Kokosolja!

Smeta på, låt det smälta in, njut.

Deodorant a la Maria Österåker

1/2 dl bikarbonat
1/2 dl majsstärkelse
5-6 msk kokosolja
5-20 droppar tea tree-olja

Blanda de torra ingredienserna och oljorna i separata bunkar, innan du blandar ihop torrt med vått. Kokosolja är ju mjuk i rumstemperatur så här kan man välja att ha ”deon” i burk som man plockar upp klickar ur, eller forma som ett deostick och lägga i kylskåp. Garanterat fritt från aluminium och kokosoljan gör gott för huden!

Tandkräm a la Maria Österåker

5 msk kokosolja
2 msk bikarbonat
1/2 msk finmortlad xylitol eller en gnutta stevia, om en vill (båda är naturliga sötningsmedel)
några droppar eterisk olja, om en vill

Gör kokosoljan flytande genom att placera den över ett varmvattenbad, och blanda i övriga ingredienser. Förvara i en burk och peta upp lagom mängd med tandborsten när du vill borsta tänderna!

Obs! Tandläkare rekommenderar som ni vet att använda tandkräm som innehåller fluor. En del inom no poo och giftfri livsstil söker sig bort från den rekommendationen av olika skäl, och det är ju som inte olagligt men något att tänka på och eventuellt hålla för sig själv (hos tandläkaren). Men, genom att göra sin egen tandkräm har du kanske istället råd att faktiskt gå till tandläkaren som kan dubbelkolla att allt står rätt till i munnen…

Oilpulling

Detta ska ses som ett komplement till tandborstningen. Enligt den auyrvediska filosofin så ger detta vitare tänder och ett friskare tandkött, genom att olja ”drar ut” bakterier och annat skrufs ur munhålan.

Varje morgon när man har vaknat, innan frukost och tandborstning, stoppa in en klick (allt från tesked till matsked nämns) kokosolja i munnen. Under ca en kvart skyfflar man omkring klicken i munnen, låter oljan silas mellan tänderna och alla deras gömslen. Spotta ut i papperskorgen eftersom fett gärna täpper till avlopp, eller svälj. Nu kan du fortsätta dagen!

 

No poo från affärn

Ids du inte göra fan allt själv? Då finns det numera schysta mijövänliga alternativ till alla hygienprodukter du kan tänka dig!

c/o Gerd norrländskt och svensktillverkat, tjoho!

Dr Bronner är ett amerikanskt företag som gör tvålar som passar till allt – håret, kroppen, händerna, tvätten… Framför allt så doftar det gott och finns i både flytande storpack och fasta tvålar.

Ren olivtvål passar bra till händer, kropp och hår. Doftar inget särskilt om inte doft är tillsatt. Många tvålar i handeln kallar sig olivtvål men är i själva verket vanlig kemitvål med olivolja tillsatt, så kolla innehållsförteckningarna! Aleppotvål är en slags olivtvål som har vårdande lagerbärsolja inblandat i olika grad, men här finns också luriga fejktvålar så glöm inte att kolla innehållsförteckningen.

Maria Åkerberg är ett svenskt schyst hud- och sminkmärke, som kostar skjortan. Enligt de som har provat lär produkterna dock vara värda sin vikt i guld. Här används kemikalier, men dem är valda med omsorg om både hud och miljö. Some poo-märke, som väcker diskussionen om vad som ska räknas som ”kemikalie” och inte, för även olivolja är ju en kemikalie ifall man ska vara petnoga.

Weleda är ett favoritmärke här hos oss, de har tyvärr ganska mycket parfym i sina produkter men särskilt hudkrämen ”skin food” är bara outstanding och en räddning för nariga vintriga fingrar. Fettet i hudkrämen kommer från fårpäls, bäst i test!

Hälsokostbutiker brukar sälja alternativa och lite mindre märken, ofta är det där du kan hitta till exempel tandkräm i olika smaker men utan fluor.

Städa med miljömärkt diskmedel eller miljömärkt såpa. Den som handdiskar brukar ha en sprayflaska med utspätt diskmedel, det går bra att spraya med lite överallt i köket vars ytor lätt täcks med fett från matos. Särskilt hos den som inte har nån köksfläkt, har jag hört……………….

Se upp med produkter från Lush och Body Shop i synnerhet. Lush lägger i både det ena och andra i en del av sina produkter, och de starka dofterna kan skapa problem för den med känslig hy eller näsa. Body Shops fokus är ju det här med att inte prova sina produkter på djur i första hand, väl så gott men det är ju inte detsamma som att jobba för att vara först utan hormonstörande tillsatser i hudkrämerna. Jag älskar Lush tvålar och badbomber, men kollar upp ingredienserna så jag inte släpper ut till exempel små bitar av metaller som ska glittra eller mikroplaster i största allmänhet.

 

Läs mer

5 nopoo-recept från bloggen Kemikalieklok, flera fina beskrivningar och tips på vägen mot din ultimata hårtvättsrutin

No Poo.se var först med att anamma den här roliga engelska ordleken

Organicmakers nopoo upphöjt till modern estetik, med allt från kladdig hemmablandning till hemmalabb.

Gröna städtips från Naturskyddsföreningen

 

Samåkning – sök och finn via nätet!

Många samåker redan helt utan internets hjälp, men många fler kan utnyttja internet för att hitta fler att skjutsa eller åka med. 

Skjutsgruppen Norrland öppen grupp på Facebook

Skjutsgruppen nationella öppna gruppen på Facebook

Skjutsgruppen finns också som app, sök efter den i Google Play eller App Store.

 

Detta är tillsammans med en del annat inlagt helt nyss i Ekoguiden, besök den och se om du hittar nåt kul att göra, köpa eller besöka!

Rädda våra vatten #ProtectWater med Älvräddarna och WWF

Europakommissionen utreder Vattendirektivet, som är en stark lagstiftning för att kunna skydda våra vattendrag och sjöar. Särskilt viktigt är detta i jakten på renare el – att öka vattenkraften är inte en lösning med tanke på de stora negativa effekter det har på närmiljön. Andra hot mot våra vatten är exempelvis gruvdriften. Nu är även Europakommissionen ett hot, då det finns risk för en försvagning av lagen.

Älvräddarna är stolta att delta i #ProtectWater, en kampanj som leds av WWF, European Environmental Bureau (EEB), European Rivers Network, European Anglers Alliance, Wetlands International och BirdLife Europe.

Liksom övriga deltagande organisationer menar vi att EUs starka vattenlagstiftning – Vattendirektivet (Water Framework Directive, WFD) – är det bästa verktyget vi har i kampen för att skydda och bevara Europas floder, sjöar och våtmarker.

Älvräddarnas kampanjsida – Skriv på du med!

WWF:s kampanjsida på engelska