6 sätt att återanvända handdukar

De tvättas tills de är slut, men ofta så börjar det med nåt hål eller reva någonstans som gör handduken om inte värdelös så inte så kul att använda som en hel. Men slänga en handduk som i övrigt duger? Känns jobbigt. Återanvänd i stället, och skippa rullen med hushållspapper.

För fula fläckar på ofta ljusa handdukar kan man prova att hänga ut tvätten i solen, som är en riktig mästare på att bleka. Ibland på gott och ont. Men från en som vet, solen bleker tygblöjor tillbaka till sitt vita själv så den duger till fler fläckiga produkter.

  1. Tvättlappar

    Klipp ut fyrkanter av frottehanddukar och tråckla kanterna. Särskilt om en har små eller halvstora barn är det smartare att använda dessa lagom stora tvättlappar vid matbordet till exempel, än hushållspapper som slängs och köps nytt stup i kvarten. En fuktad lapp av frotte är dessutom helt enkelt bäst när det gäller att torka av munnar från diverse goda rätter. Med en liten tvättkorg i köket, kanske under diskbänken, är det enkelt att ”kasta” lapparna precis som en kastar hushållspappret.

  2. Skötlappar

    För blöjbarn är frottelappar bra mycket bättre än en plastpacke med baby wipes, och så mycket billigare. Om en inte har skötbord nära vatten, ställ en sprayflaska att spraya tvättlapparna med och förvara använda lappar i en tvättbar påse tills det är dags för tvätt. Skötlapparna kan en till och med ta ut på stan i skötväskan, antingen genom att ta med en sprayflaska eller med förblötta lappar i påse eller en plastlåda (den plastbantande föräldern kan dutta vatten från en vanlig vattenflaska typ kleen kanteen istället för sprayflaska, och förvara de använda trasorna i en sån där tvättpåse).

  3. Trasor att städa med

    Fönstertvätten brukade mormor använda gamla urtjänta kökshanddukar till, men även i badrummet och våt dammtorkning och så vidare kan man ju använda gamla handdukar till. Bara att tvätta sedan! Microfibertrasor har blivit populära städhjälpmedel men eftersom syntetmaterial – microfiber och fleece i synnerhet – släpper ifrån sig fibrer vid tvätt som hamnar i naturen så är handdukar i 100% bomull ett mycket mer hållbart val till städningen.

  4. Pysselponcho av återanvänd handduk

    Nu är det det här med barn igen. Fan vad det ska kladdas och kletas, och ibland behöver de ju måla också. Hjälp! Klipp ut ett hål i väl vald sjabbig handduk, dra över huvudet på barnet och tadaa, enkel pysselponcho som tål många omgångar med färg och annat klet. Fläckar som inte går bort? Vem bryr sig!Den händige kan sy ett litet förkläde av handdukarna, det finns ju så många fina kökshanddukar som med lite lappar och lagningar kan komma till nytta på en liten bagare nära dig.

  5. Lapptäcksteknik med kökshanddukar

    Prydnadskuddar till kökssoffan? Gardiner till små smala fönster som en ofta hittar på övervåningen i äldre hus? Insynsskydd i fönstret som går in till toan för oss som inte har frostade fönster? Picknickduk?

    Klipp bort det trasiga och slitna, och klipp sedan ut bitar som kan pusslas ihop till något vackert. Kanske hellre kökshanddukar än frotte men man får helt bestämma själv, kanske en vill blanda?

  6. Bilkaos kräver också sin återanvända trasa

    En del har med en rulle hushållspapper i bilen för oväntade händelser, andra tar återanvända handdukar i lappstorlek. Med tvättbar påse i bilen kan en förvara till och med fuktiga/blöta handdukar tills de hittar in i en tvättmaskin, men se såklart upp med vad du sparar – från bilmiljöer kan det ju handla om ämnen som hellre vill till en miljöstation eller liknande. Att kasta bort några bitar av en redan uttjänt handduk är ändå billigare än att kasta nyinköpt papper på rulle.

 

Att spara pengar innebär ofta att man också sparar på miljön. Ofta kan man spara pengar och miljö genom att förenkla, men det är inte alltid det ser enklare ut när man först hör om en lösning.   Dessutom är mycket individuellt, vad som känns enkelt för mig känns som döden för dig. Men varje gång jag slipper köpa en ny handduk eller trasa, ser jag som en seger om så bara för att jag slipper åka till affären eller webshoppa nya handdukar. Shoppa ska man bara göra för roliga saker!

Har du fler idéer på vad en kan använda gamla handdukar till?

 

Leve linet – så sköter du ett av världens smartaste material

Så tar du hand om ditt linne - Alternativa Höga kusten

 

Ju mer du tvättar och håller efter ditt linne, desto mer mjukt och följsamt blir det. Om fibrerna kan hållas hela så har du till slut ett lite skimrande men mjukt linneplagg eller lakan. Linne är dessutom ett organiskt material, vilket innebär att det andas och inte känns lika tätt som till exempel polyester. Det absorberar vatten inuti fibern, vilket innebär att det kan vara blött utan att kyla ner.

Lin är en vacker växt som kräver ganska mycket arbete för att bli till tyg. När det väl är vävt så är det fantastiskt! Förr användes det till underkläder, lakan och luddfria handdukar. Marknaden togs över av bomullen, men linet börjar nu komma tillbaka i till exempel badrumsmattor och disktrasor tack vare sina vätskehållande egenskaper.

Som underkläder blir linne nog för stelt för oss moderna människor, men som tunna sommarplagg är ju linne oslagbart. Till skillnad från siden är linnet väldigt starkt och hållbart, men andas också bra och håller svalkan genom att fibrerna suger upp fukten. Dont get me started on the lakan en varm sommarnatt.

Tvätta linne

60 grader tvätt för underkläder, lakan och handdukar. En högre temperatur förstör pektinet i fibrerna och gör att linnet tappar glans, vilket är en viss risk redan vid 60 grader. Men i våra lakan och handdukar kan många bakterier lägga sig och frodas om de inte tvättas varmt, och lakan behöver ju ändå inte ha samma glans som finduken.

40 grader för kläder och dukar, för att kunna bevara glansen.

Torka långsamt

Hängtorka, gärna i solen då vita tyger bleks fint (till exempel gulnade lakan) och linne torkar fort. Stora linnelakan kan man i stället rulla in i en handduk som absorberar fukten utan att det bildas några veck (som det ju blir om du hänger ett lakan över ett torkstreck).

Torktumla aldrig, värmen förstör nästan garanterat fibrerna det är också stor risk att linnet torkar för mycket. Torrt linne blir väldigt skört.

Stryk eller mangla om det är en tät väv, till exempel lakan och gamla handdukar, och stryk när linnet är kallt men ganska fuktigt. Fuktigheten ska vara märkbar, så att fibrerna är uppmjukade – då är det allra lättast att jämna till veck.

Om linnet har blivit för torrt så absorberar det själv upp tillräckligt med fuktighet från luften, men då kan det vara en god ide att inte vika eller rulla undan linnet så fibrerna får tid att absorbera så mycket fukt som det kräver. Här är lite magi, eller kemi, inblandat, och fibrerna ska ha en fuktighet som vi själva inte känner så en får helt enkelt låta linnet jobba fritt.

Stryk försiktigt och tänk på värmen

Mangling är bäst, allra bäst lär en stenmangel vara. I brist på sådan går det givetvis bra att stryka också, men se upp med värmen!

Stryk linnet på avigsidan först, det är första rundan man brukar behöva stryka lite extra så skonar du finsidan av linnet. Mörkfärgat linne kan man stryka bara avigsidan på, och har linnet broderier ska finsidan läggas mot en mjuk handduk så broderiet inte plattas till.

Ta tag i fläckar på en gång

Eftersom linne absorberar fukt så bra, är det viktigt att så fort som möjligt tvätta bort fläckar, annars kan de bli permanenta. Om man jobbar med fläckar speficikt istället för att kasta i maskinen som bomullen har vant oss vid, blir det både enkelt och snabbt att skydda linnet mot fläckar.

Här finns olika fläckborttagningstips, skriv ut och sätt upp där tyger blir nedsmutsade så en inte hinner få panik av fläckarna. Fläckborttagare i handeln gör ofta mer skada än nytta, om inte för tyget så för miljön, så undvik dessa in i det sista.

Förebygg fläckar och envisa veck med bra förvaring

Många av farmor eller mormors hemvävda lakan har gulnat efter åratal i papplådor eller papperskassar. Det ser inte så kul ut när de vecklas ut, och en tror lätt att det är skräp. Prova i stället att hänga ut lakan och dukar i solen, solens strålar har nämligen en oefterhärmlig förmåga att bleka. Fundera sedan på vad du vill ha ditt linne till. Är duken så fin att du egentligen inte kan tänka dig att våga använda den? Förvara den då värdigt, på rulle. I övrigt tycker jag vi ska omfamna vår moderna tidsålder och välja själv vilken skötselnivå en vill ligga på.

När linne har fått envisa veck är de nästan omöjliga att få bort, därför kräver linnet viss skötsel som den skatt det är. I vecken kan linfibrerna i väven brytas av och ge ett permanent ”veck”, och särskilt känsligt kan äldre hemvävt linne vara så vårda farmors lakan ömt.

Linnerullar är inte bara för findukar

Förvara linnedukar, som sällan används, på rullar, och undvik vik så gott det går. Lakan går bra att vika förutsatt att de blir använda så att inga veck kan ligga och gotta till sig. För att vara på den säkra sidan kan det vara värt att vika några varv och sedan rulla ihop så minskar man de skarpaste veckan. Vik gärna om lakanen lite nu och då, om de inte blir använda på ett tag.

Förvara inte linnet med cederträ (lämna det till yllet istället) då det kan missfärga. Även kartong och obehandlat trä kan orsaka viss gulnad, det bästa är att först lägga linnet i tygpåsar i bomull. Är det inte så mycket linne kan ju ett örngott fungera som gulnadsskydd. Eventuell gulnad kan också som sagt blekas av att hänga en dag i solen.

Men ORKA?!

De flesta av de här tipsen handlar om att behålla en lyster, som vi kanske ofta inte ens har vett att uppskatta. Lägg krutet på findukarna, men farmors hemsydda lakan gör ingen nytta på vinden. Att ligga nedbäddad i mjuktvättade och svala underlakan en het sommarnatt är ren lyx. Dagens linneprodukter är ofta också anpassade för att användas, så inte behöver disktrasan nån lyster heller. Men de är en smidig och hållbar köksprodukt, som går att tvätta om och om igen utan att förpesta några reningsverk med små plastbitar (jag tittar på dig microfibertrasan).

Förr i världen hade man särskilda gästlakan som manglades och stärktes och sedan bara låg i ett skåp och väntade på någon stackars gäst som fick ligga på detta stela i och för sig lystrande lakan…

 

Sensommaren är här – välkommen alla bär

Skördetid i naturens skafferi - Alternativa Höga kusten

Högsommaren blir ofta en hektisk tid, vare sig man har semester eller jobbar. Då välkomnar jag sensommarens mildare väder, och äntligen är det dags att ta sig ut i skog och mark med hink och korg. Vilken är din favorit att plocka? 

Förra sommaren var det ett fantastiskt hallonår, och jag var ganska stressad ute i slänten för att få in allt. Jag hann inte på långa vägar.

Svårt att hinna med alla bär? Satsa på hallonen.

Köpehallon som är frysta bör alltid kokas innan förtäring, de har med sig bakterier från odlingarna som kan orsaka allvarliga reaktioner för bland andra äldre och gravida. Därför kan det vara smart att särskilt lägga energi på att plocka hallon, inte bara till sylt och saft. Välj ut de köttigaste bären och lägg ut på en plåt för styckfrysning, när de är frusna går de att lägga över i påse eller låda utan att de tappar formen. Perfekta hembär för både smoothies och tårtdekoration!

Skördetid i hallonsnåren! Bästa tipsen för sensommarens roligaste jobb. - Alternativa Höga kusten

 

 

 

Plantera fjärilsvänligt och ryck upp en lupin

Alternativa Höga kusten - allt färre blåklockor längs våra vägar. Gör en insats, ryck en lupin!

Bin och fjärilar är viktiga i hela landskapet, framför allt bin är viktiga pollinerare. Med en toksnabb och allvarlig minskning av den biologiska mångfalden i växtriket, ligger även våra pollinerare risigt till. Och då blir det desto svårare att odla mat för ett vettigt pris, om en ska pollinera för hand.

Genom att plantera ut växter som bin gillar, i ens egen trädgård, kan man göra en hel del nytta utan så mycket arbete. En bonuseffekt av att anlägga en för bin lockande miljö är att man ofta kan få vackra fjärilsbesök på köpet. Med en större mångfald bland dina insekter får du även hem fler sorter av fåglar. Bara fördelar!

Hej isop, lavendel och rödven

Fjärilar tycker om pråliga växter som doftar gott, precis som jag! Här kan du läsa om vilka blommor i trädgården som särskilt gynnar fjärilslivet.

En äng är ett utmärkt komplement till din blivande (nuvarande?) fjärilsoas. Pratensis säljer fröblandningar vars arter kanske bara mormor minns, och som minskar i katastrofal takt i våra landskap. Låt ängen växa i en bra hörna av trädgården och slå den med grästrimmer, lie eller slåtterbalk efter att blommor och gräs har fröat så du säkrar nästa års blomning. Det klippta ängsgräset kan en torka till hö för djuren, eller lägga direkt på kompost. Ligger det kvar på ängen blir den för näringsrik vilket gör det svårt för fröna att växa nästa vår.

Ryck en lupin

Vill du göra den biologiska mångfalden en riktig tjänst kan du ta fram spaden och gräva upp varenda vildlupin du ser! De tar över de gamla ängsväxternas sista växtplatser, vägrenar och förvildade trädgårdar, och har börjat få en nästan ohanterlig fart på spridningen. I Norge har man därför förbjudit försäljning av lupiner, som många tror är inhemska men i själva verket är en invasiv växt från Nordamerika.

Visst gynnas en del pollinerare, våra jordbruks viktigaste och billigaste vän, av blommande lupiner som vilken blomma som helst men för de bin som inte tycker lupiner smakar gott börjar det bli tufft. På min landsväg växer inte längre några blåklockor, bara lupiner.

Lupinernas frön kan överleva i backen i tiotals år och bara bida sin tid, så det är viktigt att hinna försvaga så många lupiner som möjligt innan de går i blom. Lägg inte blommande lupiner på komposten, dess frön kan eftermogna och lagras i komposten så du sedan ofrivilligt planterar ut nya lupiner.

Ekoglass, trädgårdstankar och korrugerad plåt

Alternativa Höga kusten

Ekoenkelt recenserar utbudet av ekologisk glass. Jag har pipers glace på jobbet, gräddglassen är minsta lika god som sorbeten!

Anders skriver om hur han planerar för sin stora trädgård, utan dyra arkitekter och färdigvuxna växter. Jag gillar restaurering mer än arkitekter så jag gillar hans tankar.

Halloumiburgare, jag dör vad gott det låter! Jag är inget grill-fan men stekt halloumi är fantastiskt så den här kan jag lätt tänka mig att grilla.

Lev mer på mindre skapar trädgårdsland genom att lägga ut korrugerad plåt. Jag har både förvildat gammalt potatisland och MASSOR av korrugerad plåt som jag hittade i kaoset de kallar ”ladugård”. Score!

 

Hänt i veckan, mitt i veckan

En gammal goding börjar den bli, Nils Åkerstedts blogginlägg där han beskriver hur man odlar i sand.

För femtonde året i rad visar Skogsstyrelsen att var tredje granskade avverkning har haft negativ påverkan på den biologiska mångfalden i skogarna. Malin Sahlin från Naturskyddsföreningen undrar på Skogsbloggen varför siffrorna inte ännu har blivit bättre.

”New age land workers” kallas dom av brittiska tidningen The Ecologist. Inspirerande reportage om en livsstil man kan känna igen sig i, och en tyst revolution av jordbruket.

Från Pinterest:


Från twitter:

Färre sopor i köket med zero waste

Zero waste i köket, minimera soporna hemma! Alternativa Höga kusten

I en villatidning såg jag reklam för en ”supersmart grej”, som skulle hjälpa småbarnsfamiljen att pressa ner soporna i en överfull soptunna. Huvva! Lägg ner och minska på soporna i stället.

Skippa hushållspappret

Återanvänd tyglappar i stället. Det finns ansiktslappar i frotte och skötlappar i flannel att köpa, och mycket gamla tyger som man kan sy egna av.

Köp en disktrasa vävd i lin eller gör en själv

Eller gör flera så behöver du inte sakna den medan den går en runda i tvättmaskinen. Lin har bra uppsugningsförmåga och blir bara bättre med åren och slitaget.

Baka eget bröd

Förslagsvis surdegslimpa med mustig smak som bara blir bättre av att ligga och gotta till sig i en brödlåda eller brödpåse i tyg. Både lådan och påsen går givetvis att återanvända! Vill du frysa in ditt bröd? Skiva upp i förväg och förvara i lufttäta lådor eller fryspåsar som är tänkta att återanvändas (tex zip-loc). Vill en ha en macka tar man fram så många skivor man behöver och trycker ner en stund i brödrosten.

Köp ingrediens efter burk

Matvaror som förpackas i glasburkar är super, då glasburken går alldeles utmärkt att återanvända flera gånger om. Inte bara för sylt, vad sägs om nudelsoppa to-go eller en god keso och nötblandning till mellanmål? För att inte tala om gå-bort-presenten kaka på burk. Lägg ner alla torra ingredienser så de ligger i vackra lager, och knyt fast en söt etikett med vad som ska tillsättas (tex smör för småkakor) och hur länge de ska vara i ugnen.

Gör din egen sylt, såklart!

Återanvänd ovan nämnda glasburkar, köp eller skörda grönsaker och lägg in ratatouille till vinterns grytor. Grannarnas äpplen blir till jättegott äppelmos, och passa på att ge bort en burk eller två.

Eller varför inte ketchup?

Ketchupflaskorna är inte bara störiga att hälla ur, de är också nästan jämt gjorda i plast som tar massa plats i återvinningen. Irriterande. Kanske har du lyckats ovanligt bra med fönsterodlingen av tomater, eller har du kanske ett växthus och kan odla rejäla mängder? Finemang, gör din egen ketchup och få i dig mindre socker än vanligt till grillkorven av bara farten! Ketchup kan lätt bli nya gåbort-presenten när alla dina bekanta har tröttnat på kakapåburk.

Sallat. Sallat. Sallat.

Om man är det minsta intresserad av att äta sallat får man en klump i magen av att behöva köpa den gramvis i uppblåst plastpåse – och sallat blir då en av de viktigare grödorna som du kan odla hemma. Odla tätt i djup låda i trädgården, och ha alltid några nya plantor på gång så att skörden delas upp över hela sommaren. Sallat växer förhållandevis fort, och flera kålsorter (pak choi någon?) blir bara godare av att växa in i kallare perioder. Även fältsallat, även kallad vintersallat eller mache, står sig bra i höstväder! De flesta sallader blir klara inom 40 dagar, och du kan skörda från samma planta generellt sett fyra gånger – sedan byter en ut till en ny planta och börjar om. Gött!

Om du fortfarande använder smörpapper kan du sluta nu

Nu finns ”papper” som i själva verket är ett vaxat muslintyg för att maten ska kunna behålla lite spänst. Abeego och Bee’s wrap finns att köpa från webbutiken Lapland eco store.

Kompostera mera

Tänker ni också att om en bara hade en mat-tork-maskin så skulle jag minsann kunna göra mitt eget naturgodis av bananerna som blivit bruna? Men det kommer ju inte att hända eller hur? Just bananer finns det ju i och för sig så mycket annat bra en kan göra, som att frysa in i slantar för smoothies eller baka en banankaka (länk till Leila Lindholms recept), men annars… släng alla matresterna på komposten. Ge tillbaka till jorden med gott samvete. Nu finns det till och med engångsblöjor som går att kompostera!

 

Här finns fler tips om hur en kan minska soporna, till exempel i affären!

Hänt i veckan

Hänt i veckan - Alternativa Höga kusten. Musöronen har kommit upp på björken!

Äntligen grillsäsong – Så grillar du hållbart från continuation magazine. Trä är inte vilket trä som helst, och tyvärr är den bästa grillningen den elektriska men då smakar det ju inte rätt så vårda dina grilltider ömt och gör rätt för miljöns skull. Kärlek.

Nässelpesto hos designbloggarna (kanske handlar inlägget egentligen om en matberedare)

En miljövänlig present från Annies enkla, så sött!

Ät hälsosamt och spara pengar skriver Nillas kitchen men glömmer att nämna att hennes tips också är väldigt miljövänliga!

I Vår nya köksträdgård från Nu bygger vi om en lada (bästa bloggnamnet?) har dom tips på sorkfria odlingslådor, och så snygga


 

Hänt i veckan ska bli en serie inlägg som postas en gång i veckan, tror ni att jag kommer fixa det? Länkarna ovan har jag samlat på mig för några veckor sedan för att sedan bli sjuk, jobba, resa och annat som tar tid från drömmar om en uppdateringsrutin. Men man måste börja någonstans och det finns så mycket där ute som jag vill sprida till fler. Nu kör vi. 🙂

Det finns så mycket att göra och vi får görare själv

Vi har årsmöte för länets förening som jobbar med hållbarhetsfrågor. Jag kan inte komma för bilen är ledsen och jag måste köra långt. Måste alltid köra långt. Jag får inte betalt för mitt ideella engagemang i föreningen, som så många andra har säte i Stockholm. De brukar vilja skicka ut någon för årsmötena för att liksom träffa folket, men inte i år igen kunde någon komma pga ”ingen barnvakt”. Alltså jag blir så arg på så många plan. Som feminist blir jag sur på att barn ska användas som ursäkt och hinder av kvinnor i hög position 2016, som landsbygdsbo blir jag sur för att de inte försöker mer för att hitta någon som kan visa att det vi försöker göra faktiskt har nån jävla betydelse för sverige. Hållbarhetsfrågor kan man visst bara sköta från Stockholm. Vi lallar väl bara omkring vi här på landet. Gulligt och så vidare.
 
I ett försök att bryta mig ur den maktlöshet som faktiskt den urbana normen skapar i den här jäkla föreningen har jag startat sajten Alternativa Höga kusten. Det känns bara mer och mer rätt ju mer jag jobbar med den (vilket är på tok för lite, ska ju köra långt titt som tätt för ovan onämnda förening samt jobba) och ju fler jag träffar som faktiskt försöker göra en insats på landsbygden.
Jag känner allt starkare att vi på landsbygden håller på att bygga om vår matproduktion, på egna premisser utanför städerna, och det görs i stort sett i smyg, eller kanske organiskt.
 
 
 

Zero waste metoden – minimera soporna när du handlar mat

Hemodlade morötter smakar bäst - Så kan du minska soporna när du handlar mat - Alternativa Höga kusten

Den stora boven i handeln är förpackningarna. I dag finns flera snygga alternativ till slit och släng, så som stadiga tygkassar att handla i men även trädgårdar som säljer grönsaker utan mellanhänder – och det finns även en peng att spara. Här är mina bästa zero waste-tips för att handla mat sop-smart!

Packa varor i egna påsar eller lådor

Ta med egna påsar som du kan återanvända, eller helt enkelt packa i lådor när du storhandlar som du enkelt tar in och ut ur både kundvagn och bil. Lådor passar också bra för självscanningskassorna. Tygpåsar som håller bra, kanske hemgjorda med second hand-tyger, eller ta med papperspåsar hemifrån från sist du handlade är bra påsar att återanvända.

Frukten gillar nätpåsar

I stället för de små fruktpåsarna i plast – använd nätpåsar i tyg som tanterna hade förr. Frukt och grönsaker vill andas och de flesta plockar ju ut frukten ur påsarna igen när vi kommer hem vilket gör den lilla plastpåsen ganska meningslös. De duger inte till frysen och hamnar i stället direkt på, i bästa fall, plaståtervinningen. Frukten andas bättrenätpåse, samtidigt som den inte göms för kassan och scanningen. Lapland ecostore har flera olika nätpåsar i sin webbshop.

Köp grönsaker lokalt och halvskitigt

En hel del frukt och grönsaker kan man få tag på lokalt när det är säsong – kanske finns det till och med ett andelsjordbruk nära dig? Där kan du köpa grönsaker som är otvättade men fräscha på ett helt annat sätt än när de har behövts transporteras till mataffären och täckts med vax eller plast. Har en bara bra förvaring för grönsaker kan de otvättade ibland hålla längre än affär-grönsaker. Finns det inte en gård som säljer officiellt, så kanske de säljer inofficiellt – fråga! Fråga också grannen som odlar i trädgårdsland, de kanske fick lite för mycket av något och vill dela med sig? Kanske ids de inte plocka äpplena i år, kanske kan du göra det åt dem? I vår guide hittar du några av Höga Kustens andelsjordbruk, tipsa gärna om fler!

Storpack is the shit, fortfarande

Tyvärr är det fortfarande svårt att köpa ekologiska varor i storpack, men om det dyker upp något så är det helt klart värt att passa på. Priset går generellt ner per mängd när det förpackas stort, och du sparar både en peng och får mindre förpackningar att ta hand om. Visst kan det vara svårt att hälla flingor ur jättepaketet orvar – häll över i en pigg glasburk allteftersom i stället!

Odla hemmavid

Det säger sig kanske självt, men att odla själv är ju ett lockande alternativ så här på vårkanten. Jag satsar på sådant som jag inte så lätt får tag på ekologiskt i handeln, så som sallat som jag annars måste köpa färdigskuren i plastpåsar. Enligt en studie krävs bara 500 kvadratmeter för en genomsnittsfamilj för att bli självförsörjande på grönsaker. Se över dina förvaringsutrymmen (har du jordkällare ditt lyllo?) och börja så!

 

Har du fler tips på hur vi kan minska förpackningarna vi handlar med oss hem?