Vår dröm om lustgården – 20 steg i Börje Remstams fotspår

Börje Remstam i sin trädgård
Börje Remstam är en pionjär inom täckodling, no-dig på modernt språk. Genom att odla utan animalisk eller konstgödsel de senaste 40 åren har han inspirerat bland andra trädgårdsinfluencern Sara Bäckmo. I hans bok Min dröm om lustgården beskriver han sitt tänk och metoder. I våras var jag på studiebesök i hans frodiga trädgård, där snön ligger kvar allra längst tid men skörden ändå är större än första bästa sydslänt. Här följer lite av vad jag fick med mig från mitt besök och av att läsa hans bok om drömmen om lustgården.

1. Daggmasken, den lille plöjaren.

I en promenad i Börjes trädgård, och mellan texter och bilder i hans böcker, möts du av peppiga skyltar om daggmaskarnas väl och ve. Bakterieliv i all ära, men utan daggmask skulle inte växterna kunna tillgodogöra sig näringen från täckmaterialet i den takt som krävs för att få någon gödslingseffekt.
”Var rädd om mig! Använd grävgrep. /Daggmasken”

2. ”Många verkar tycka det är roligt att vattna”

Det är i alla fall Börjes teori till att så många går en kvällsrunda och vattnar sina odlingar och rabatter med en lättsam stril. Med täckodling skyddas vattnet att dunsta bort från jorden, och mellan vattningarna får rötterna chans att söka sig utåt och nedåt i myllan för att själv nå sin försörjning av både vatten och näringsämnen. Särskilt meningslöst är det att strila vatten över bladmassan, då når minimalt med vatten ner till rötterna. Börje är snål med vattning för att bespara sig arbete, och täckodlingen är en viktig del i den metoden. Men även Börje har en del droppbevattning i sin trädgård, där den behövs.

3. ”En jordfräs kallar jag för mördarmaskin”

Börje har inte grävt ett spadtag på 40 år. Luckring av jorden sköter ju daggmasken. Vid grävning eller plöjning bjuder du upp väl begravda ogräsfrön att komma upp till ytan och gro, och den luckra jorden blir ändå snart hård och ihopsjunken igen. Inte ens gödsel skulle han gräva ner, det sköter också daggmasken (och andra organismer i jorden). Allra viktigast är nog detta de första åren som en odlar på en ny plats.

4. Flerårigt ogräs kräver tätare täckning.

Vanligt idag inom no-dig-odling är att alltid lägga papp närmast backen och sedan lägga på material. Men har man inte de värsta fleråriga ogräsen är det inte nödvändigt, så länge täcker ovanpå är tillräckligt tjockt. Var beredd att plocka bort ogräsen om de kommer upp. Men håller man bara ut så tröttnar de fleråriga ogräsrötterna på att gro och din täckodling blir lika lättskött som Börjes, långt innan 40 år har gått. Enligt uppgift lägger han två timmar på att rensa ogräs, på en hel sommar!

5. Komplettera täckmaterial med direktkompostering.

Den enda fristående kompost som Börje har är en maskkompost (såklart), i ett liggande gammalt frysskåp (tömd på freon). Kompostering ger faktiskt ett visst utsläpp av koldioxid när inte materialet är täckt, och medan växten komposteras frisätts ämnen som kan göra större nytta direkt i odlingen. Därför har Börje byggt långsmala kompostlådor i samma storlek som sina bäddar, för maximal direktkompostering! Kompostlådorna kan han flytta omkring allt eftersom mellan bäddarna, och det organiska material som blir över från matlagning och odling hamnar antingen hos maskarna i ”frysen” eller i odlingsjorden.

6. Grus och sten tillhandahåller viktiga mineraler.

Näringsfattiga jordar pimpar Börje upp med stenmjöl, och han är också ett fan av Nils Åkerstedts sand och gräs-odlingar. I gruset trivs kvävefixerande bakterier, och genom att lägga till stora mängder gräsklipp får man faktiskt till en lämplig miljö för bland annat tomater. I en del bäddar grundar Börje täcket med ett lager grus; 0-8 grus, fyllnads- eller dräneringssand.
Det är viktigt att fylla på med mineraler i form av sand och grus, och det i en form och storlek som inte blir till cement vid ett regnfall.

7. Träiga grönsaker har näringsbrist.

Ju större grönsaken blir desto mer näring kräver växten, och utan tillräckligt med näring kan även den bästa grödan smaka trä. Men i Börjes täcken som hela tiden fylls på, och maskar som hela tiden arbetar med att tillgängliggöra näringen i rotnivå, växer bara stora och smaskiga grönsaker.
Börjes favoritsort av kålrabbi heter superschmeltz. Han har fått några så stora som fotbollar, och de smakar aldrig trä. Han äter dem gärna som råkost, och i rotmos.

8. Börjes ultimata recept på planteringsjord.

Måttet är antal ”skyfflar”.
2 lövmull
2 barkmull
2 jord från backen
2 grus
2 biokol
1 kökskompost
1 stenmjöl.
Blanda i skottkärra och spara till vårens såddprojekt.

9. Täckodling ger längre säsong.

Börjes täckningsschema börjar redan på senhösten då han täcker alla bäddar med rester av växter, tjocka lager av löv från kyrkogården och flis från röjda grenar och dylikt. Täckodlingens maskbonanza gör höstgrävning onödigt, och ger längre skördesäsong. Toppen!!! //Hälsningar, inlandet. Täcket har också en temperaturbalanserande effekt hela tiden, både i stark sol och kallt väder.

10. Potatisar gillar också täcke.

Täckodling gör det möjligt att plantera potatisar tidigare, vilket är ett gott skydd mot bladmögel. Täckmaterialet isolerar jorden och värmer upp den tidigare på våren. När potatisarna väl är i jord så skyddas de mot eventuell frost av samma tjocka täcke.

11. Varje vår nya presenter som öppnar sig.

”En fördel med att det är svårt att se och komma ihåg vad som har planterats var, är att det är enormt spännande och inspirerande att se när det sticker upp något och sakta inse vad det är som är på gång just där.”

12. Gräsklipp är en färskvara. Gör egen ensilage!

Om man råkar på särskilt stora mängder färskt gräsklipp som man inte hinner få ut i bäddar, så kan man göra egen ensilagebal, i svart sopsäck. Fyll en säck till hälften, pressa ut så mycket luft som möjligt (absolut inga hål i säcken, syre gör att gräset möglar) och stäng till. Det kan lukta starkt när man öppnar men bara det inte finns mögel så duger det gott som gödsling utöver täckningseffekten. Har det möglat så duger det bara till att täcka inte göda.

13. Börje loves löv.

Gräsklipp kan lätt bilda matta när det har legat ett tag på jorden vid täckning, vilket kan störa ens estetiska sinne. Börje brukar spara en del av sina höstlöv till att torka ut helt under våren, och sedan smulas ut som täckning i sommarbäddar eller i sina egna jordblandningar.

14. Täcket kan aldrig bli för tjockt.

Börje har skapat en design av gångar, vallar och diken för att både bygga ny jord och kunna gå runt mellan grödorna. I profil kan det se ut så här: två höga vallar som byggs upp redan under hösten, med ett brett dike mellan. Även diket fylls med täckmaterial men påfyllning sker i första hand på vallarna. I mitten av diket kan man gå, gärna på utlagda brädor som jämnar ut tyngden på jorden. På var sida av gången drar man upp en odlingsrad jämte vallen, som också skyddar nya groddar från vind. På hösten är vallarna 20-30 cm höga, och dikena täckta med 5-10 cm löv.
Perennplanteringar täcker Börje med 5-10 cm täcke på hösten, men bärbuskar kan få upp till 20 cm tjockt täcke. Det kan aldrig bli för tjockt enligt Börje, det handlar mer om vilken tillgång man har till material och en hushållning med detta. Vallar behöver vara högre än diken, bärbuskar som ska producera godsaker behöver mer än snittblommor.

15. Gamla eller färska löv? Värna kvävet!

Färska löv (och färskt gräs) läggs ovanpå jorden, blandar man ner under jordytan drar nedbrytningen av löven med sig kvävet som växterna behöver. Gamla löv, förmultnad eller torkad lövmull, har redan påbörjat nedbrytningen och stör inte kvävehalten i jorden ens om man myllar ner dom. Samma regel gäller barkmull och täckbark. Mullen går att mylla ner, men färskt material läggs bäst ovanpå för vidare nedbrytning. Men man har inte alltid tur när man tänker, så både Börje och jag har lik förbannat myllat ner färska löv och färskt spån i mitt fall… Nån stor skörd blev det inte nä.

16. Gräsmattor och andra inkräktare.

En nackdel med täckodling är att gräsmattan gärna tar sig in i täckodlingen eftersom man inte kontinuerligt gräver i kanten. Därför behövs en spärr. Gärna en fysisk spärr både för att hindra rötter, och för att kunna köra gräsklipparen kant i kant som håller gräset någorlunda i schack. I Börjes trädgård är det framförallt humle och hallon som tar sig friheter med rotskott kors och tvärs, därför gräver han ner gamla gummimattor runt rymlingsbenägna grödor.

17. Maskinfritt och lättjobbat.

Börjes verktyg

  • 4 skottkärror
  • Gräsklippare med uppsamlare
  • Två liar; en för gräs och en för buskar
  • Grävgrep, Börjes viktigaste verktyg. Den gräver upp saker istället för en grävspade, skördar potatis och luftar jorden inför morot- och palsternackasådd som ju ska längre ner i jorden än vad en kultivator når.
  • Kultivator med långt skaft. För att aktivera en sårad föser han undan täckmaterialet mot vallen med baksidan av kultivatorn. Sedan vrider han den rätt och luckrar raden innan han sår.
Alla verktyg målas i klara färger så att de kan hittas i ett hav av grönt.

18. Biokol.

Du behöver ett kilo laddat biokol/kvadratmeter. Gör du egen biokol vill du kunna bränna upp gaserna för att inte göda växthuseffekten, det är alltså inte läge att dra igång den gamla kolmilan i skogen. Börjes biokol gör han i en plåtburk i pelletspannan. Där bränner han helst träflis, men även tallkottar eftersom de är lätta att krossa efteråt. Eftersom biokol ingår i hans såjord så behöver bitarna gå igenom ett jordsåll. Laddar kolet gör han i tunna med kran (och sil för att inte täppa igen kranen) nära botten. Tunnan fyller han upp med kol och fyller sedan på med outspätt guld-, nässel- eller vallörtsvatten. Kolet myllar han ut i såraderna med kultivatorn på våren inför sådd och utplantering.

19. Pinnars kretslopp.

Bolltistel och Gullris ger bra pinnar till både växtstöd och skyltpinnar. ”En pinne söder om plantan så vet jag var jag har planterat.” När plantan har kommit upp och man kan se med blotta ögat vad det är, kan man bryta sönder pinnen och lägga den som del av täckmaterialet. Använd alltid snöre som kan förmultna till växtstöd, när växterna väl är uppe kan det bli ett stort snärj att få ut ett plastsnöre till hösten. Mycket lättare att bara fälla ner alltihop i bädden och låta det förmultna i täcket!

20. Jordgubbar.

De växer hos Börje på en upphöjd vall, ca 20 cm hög och max 150 cm bred så man når alla plantor från två håll. Plantorna får växa hur de vill på vallen. De täcks på hösten med löv och växer upp ur detta täcke på våren. Innan plantorna har växt sig stora sprider Börje ut tallbarr som jordgubbarna sedan vilar på medan de mognar. Tallbarren håller dem rena och fina, redo att plocka och äta som de är eller enligt Börjes modell: jordgubbar, glass, grädde och nyslungad honung.

Så vinner du över fejk news och foliehattar

Att ta ett mer medvetet grepp om ditt nyhetsintag är att värdera din tid högre, och vårdar din själ. Det dämpar klimatångest och viruspanik. Här är mina knep!

 

//death to stock

 

Vi försöker hålla oss upplysta med alltför mycket material, allt för många budskap och att vara för närvarande. Bara i vår nutid finns det konceptet, att vara FÖR närvarande! Men det håller ju liksom inte att vara närvarande och upplyst om precis allt, så i tron att vi är det tappar vi kontrollen över vad vi tar in, källkontroll if you will. Men framför allt tappar vi fokus. Där kommer klickisarna in, ettriga rubriker som strösslas omkring vår hela tillvaro som informationssamhällets lösgodis.

Se min plan som en slags mindful, eller medveten, informationsinhämtning. Den här läsningen passar inte på väg in i bussen, men däremot när du har hunnit sätta dig ned och ska åka en bit. Den här läsningen passar inte medan du nattar ungar, däremot när de har somnat. Den här läsningen passar när du vill komma ihåg vad du har läst. Eller när du behöver komma ihåg vart du har läst det!

 

//public domain CC0

Vad BEHÖVER jag läsa?

Kort sagt så anser jag att en behöver fylla tre punkter – (1) att läsa om sin omvärld i större perspektiv, (2) läsa om sin lokalpolitik och närsamhället och inte att förglömma den viktiga kulturupplevelsen av att läsa och lyssna. Om man bortser från de uppenbara källorna till kultur så har jag en punkt för (3) mysläsning och inspiration.

Jag har också lagt in en bonus i listan, för den som drivs av ilska och hatföljer på sociala medier så har jag några mer hälsosamma tips. Jag utgår från att ilskan kommer sig av att vilja skapa ett gott samhälle nämligen.

 

1. I jakt på de större perspektiven… 

Tänk ”morgontidningen” på den tiden man kunde få hem en sådan. Här ska du kunna läsa om EU:s olika beslut, dumma saker amerikaner säger och rapporter från små små länder som du inte visste fanns. Vem är jag och vad är min plats i världen? Det ger perspektiv att läsa om andra, och många beslut som tas långt bort från vår horisont kan påverka oss på oanade vis. I de större nyhetstidningarna finns ofta en analytisk krönika som kan hjälpa en i ens tankar, vare sig man håller med om analysen eller inte. För de stora perspektiven har vi den stora fördelen i Sverige att vi har tillgång till public service i radio och TV – och de går även att streama över nätet. 

Budget: svt.se och sr.se, streama nyhetsprogrammen till exempel på telefonen. Obs! Missa inte att grymma Utbildningsradion har en egen play-app, och den är fantastisk!

Mellan: Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet täcker in både Sverige och världen på mer eller mindre lyckade vis. Dessa kan en prenumerera på både digitalt och fysiskt, men utdelningen på norrländsk landsbygd går generellt med postbilen vilket gör att du får en jätteklump med gamla nyheter på måndag från helgen. En variant är att prenumerera på en tidning på lätt svenska som 8sidor, journalisterna är grymma på att sammanfatta nyheter! Utdelning en gång i veckan med bara det viktigaste.

Överkurs: Komplettera med ett utländskt nyhetsmedium – Brittiska The Guardian har en internationell utgåva som går att prenumerera på i fysisk form! Men det är ju klart billigare att ge en slant till theguardian.com och få tillgång till den internationella utgåvan den vägen. I den får en rapporter från andra sidan jordklotet, Australien till exempel, som att det vore nästgårds, men framför allt ger Guardian plats för en hel del europeiska nyheter som inte får plats i svenska nyheter.

 

2. Lokalt perspektiv. 

Gå så nära du kan! Men tänk på att söka dig till lokala nyheter, inte lokala livsstilsmagasin som ska inspirera till att handla eller semestra lokalt. Det har sin plats det med, men inte just på den här punkten.

Det är viktigt att vi vågar ge plats för obekväma nyheter och torra genomgångar av vad lokala politiker säger i fullmäktige. Rätt vad det är säger någon något som betyder väldigt mycket för dig som läser. Och bara så har du möjlighet att förändra, om du har fått veta VAD du vill förändra.

Bara i lokalpressen finns det organiserade byskvallret, i form av foton på nyfödda och dödsannonser. Annonser från lokala föreningar, information från Trafikverket och var kommunen kommer att lägga ut förslaget på ny översiktsplan som du kan behöva titta på för att ge dina synpunkter direkt istället för att efter faktum skrika ut på Facebook att alla som jobbar på kommunen är idioter. Att inte kunna vara med i debatten skapar en känsla av utanförskap, i en tid då vi mer än någonsin behöver känna trygghet i vi-känslan. Våga gå nära.

Budget: Sveriges Radios lokala kanaler i P4, SVT och TV4 har lokala nyhetssändningar. De rapporterar dock sällan lika lokalt som exempelvis lokaltidningen men duger så gott för de viktigaste nyheterna. Har du tid att hänga ofta på biblioteket så finns där alltid lokala dagstidningar. Om inte din arbetsplats har tidningar i fikarummet kan du kanske införa det?

Mellan: mittmedia ger ut Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Ångermanland både fysiskt och digitalt. ÖA delar också ut en gratis variant varannan fredag. I den digitala prenumerationen kommer en åt både ÖA och TÅ vilket jag som bor på gränsen tycker är väldigt behändigt. Nordsverige är också ett alternativ, prenumeranter får hem varje torsdag och de täcker in Kramfors, Sollefteås och Örnsköldsviks kommuner. Finns även på nätet såklart!

Överkurs: Ge bort en lokal prenumeration till nån som behöver! De lokala tidningarna är förhållandevis dyra och tunna utgåvor, det är riktigt svårt med ekonomin för många då tidningens annonsutrymme numera tävlar med många fler annonsplatser. Det är väldigt viktigt att stödja den lokala journalistiken (eller kanske snarare det där ekosystemet som jag pratade om) men alla har helt enkelt inte råd. Har du råd, gör en insats. 

 

3. Inspiration och mysläsning. 

Här finns plats för det skönt glättiga livsstilsmagasinet, eller reportage som orkar gå ned på djupet. Kanske ett magasin om litteratur som får dig att vilja läsa/lyssna på fler böcker? Tips från coachen – vackra och smarta magasinet Hemslöjd eller långa men lättillgängliga reportagen i Filter. Det finns flera gratis magasin, rena rama reklamen ofta men va fan, allt som ger inspiration är kul och nyttigt! Se det för vad det är dock. Magasin Höga Kusten sysslar helt enkelt inte med nyhetsjournalistisk. Glöm inte att flera organisationer ger ut egna tidningar, många är riktigt bra och värda ett medlemskap! 

Budget: Biblioteken är så bra på att ta in både nyheter och livsstil! I tidningshyllorna på biblioteket står tidningarna upp, visste du att resten av årets utgåvor brukar ligga bakom? Lyft på det lutande ”hyllplanet”, där bakom är ett utrymme fyllt av årets guld. En del bibliotek säljer också ut några år gamla utgåvor billigt, inte så intressant för snabba nyheter kanske men jag har fyndat en hel årgång av Hemslöjd jag.

Mellan: Om du liksom jag har svårt att välja, så finns det flera appar som ”streamar” magasin. Readly har jag fastnat för på sistone, här finns också kvällstidningarnas bilagor. Betala en summa per månad och fri tillgång till hela utbudet! Det finns några olika appar på marknaden och det brukar vara ungefär samma utbud och upplägg. Ztory har utöver samma koncept med magasin som Readly, dessutom en barnavdelning med e-böcker.

Överkurs: zinio.com gör det möjligt att köpa enstaka digitala nummer eller hela prenumerationer av utländska magasin. Man betalar per nummer/prenumeration genom appen och kommer åt magasinen på deras hemsida eller i appen. Här finns MÅÅÅÅÅNGA magasin! Och det är billigare än att köpa blädderbart från Pressbyrån.

 

//public domain CC0

 

BONUS! Hatläsning bortom hatföljning på sociala medier.

En seriös journalistisk produkt tar hänsyn till flera sidor av myntet, så länge de tar sig tid och råd till det, och därför kan du räkna med att möta nya perspektiv bara genom att följa listan från 1-3. Den här punkten är mer tänkt för den som går igång på att bli arg och hatföljer olika konton på sociala medier.

Prova att läsa något du inte alls tycker om men i analogt format. Där någon har tagit sig tid att formulera och argumentera, bortanför affektens mecka Sociala Medier. Det är mycket lättare att ta till sig vad De Andra säger, hur de kanske tänker, när en har magstöd från ovan nämnda medievarianter. För att kunna förändra är det bra att känna sin fiende, och vara beredd på deras argument. När jag känner mig förstådd av de medier som tar mig på allvar, och känner mig sedd av den lokala journalistiken, då har jag också styrka och mod att möta min fiende. Vi behöver byta perspektiv medan vi står stadigt med båda fötterna på jorden så vi inte behöver bli så sabla arg. 

Budget: Jag skulle säga biblioteket igen. Ofta har biblioteken tillgång till digitala prenumerationer genom sina besöksdatorer också, fråga!

Mellan: I ett konto på i digitala tjänster som ger tillgång till många källor kan en också passa på att läsa nåt som förvånar en själv. Betala inte extra för att bli arg med nån prenumeration eller digital ingång till material du inte själv tror på, såklart. Det är ju sånt här man kan ha sociala medier till, för algoritmerna älskar när du blir arg och kommer bara ge dig mer av samma!

Överkurs: Använd din trygghet för att formulera möjliga svarsargument till det du inte känner dig bekväm med på Andra sidan, och våga möta människorna bakom argumenten. Resonera istället för att gräla, skapa en plats för att dina synpunkter kan bli någon annans Andra sida. Prata som en giraff

Digitalt eller blädderbart?

Jag är uppväxt med morgontidningar av köksbordsstorlek. De äldre tidningars format och papper har därför fått ett skimmer av chokladmjölk och ostmacka, som kanske inte riktigt håller för tidens tand. Vi har vant oss att ta in både det ena och det andra genom skärmar, och distributionen av papperstidningar kostar mycket pengar som inte ens jag känner riktigt är värt sin peng alltid. Om man som jag bor på landet är det dessutom inte längre möjligt att få hem en rikstidning till frukostgröten, och inte alls på helgerna. Jag kan inte påstå att jag saknar mängden papper som går till pappersåtervinning. För det dagliga nyhetsintaget finns det schysta appar för i princip alla nyhetsmedier, och för radio och tv går det ju att streama när man själv har tid att lyssna och se. 

Digitala medier kan du dela i digitala forum, men de blädderbara medierna kan du dela med grannen (rulla ihop och tryck in mellan handtaget och dörren), lämna på bussens säte, på fikabordet… Vad känns bäst för dig?

En viktig aspekt av blädderbara medier är att man visar sin omgivning att man läser. Kan vara värdefullt till exempel bland barn, att det är skillnad mellan att slösurfa på telefonen och att läsa en tidning. För våra ögon är det dessutom bättre att läsa på papper än skärm, då skärmen lurar ögat att inte blinka tillräckligt ofta. Låt ögonen pausa ofta!

Radio, TV och podcaster

Ett bra alternativ för att vårda ögonen är såklart att lyssna på nyheter och löst prat. Streaming är nog som bekant ”det nya svarta”, och det gör det möjligt att lyssna och se på precis det du vill lyssna och se på. Borta är tiden då du fick offra dig att kolla slutet på Agenda för att det snart skulle börja nån film. Det innebär också att du tappar något mått av insikt, från de avslutande kommentarerna på Agenda.

Våga därför välja något fiberrikt med mycket grönsaker till, som själen mår bra av i det långa loppet även om det där lösgodiset med spännande rubriker också är gott. 

Kor kan rädda klimatet – äntligen får det sägas i media!

Fjällko på bete
Hej får jag va med?
Regenerativt jordbruk är ett förhållandevis nytt begrepp i Sverige, men bygger på flera vetenskapligt förankrade metoder och teorier. Än så länge så gömmer sig metoden i stort bakom kostsamma kurser, vilket inte gynnar klimatet eller den biologiska mångfalden i den utsträckning som i alla fall jag önskar. Jag delar den här artikeln i hopp om att en ska våga googla och lära vidare på egen hand. På engelska finns annars mycket information!
Gunnar Rundgren, medskapare av KRAV och idog kunskapsspridare, var givetvis tidigt ute med att beskriva metoden i Min pragmatiska jordbrukslära, ett inlägg på bloggen Trädgården Jorden. Jag ser verkligen fram emot hans och Ann-Helen Meyer von Bremens kommande bok om just kobete!
 
Jag hoppas att den här rubriken som kopplar kor till något miljöpositivt inte är lika kontroversiell i miljökretsar som när jag försökte mig på den för några år sedan. Tack gode gud för att det finns folk som kan paketera ideer bakom konceptuella begrepp, annars skulle dessa tankar inte få finnas i Ordfronts magasin ens idag tror jag.  Men är det inte också litegrann typiskt för vår tid, att för att överhuvudtaget låta kobete få plats i den allmänna diskussionen som något positivt… så behöver vi dels ett nytt begrepp. Och att idéerna har formulerats utanför Sverige. Risken med detta är att vi fortsätter rycka undan fötterna på våra lantbrukare, framför allt de som redan innan har drivit de här frågorna oförtrutet men utan tillgång till det magiska konceptuella begrepp som vi nu har fått till svenska språket.
Vill man lära sig mer om detaljerna inom det specifika konceptet ”Regenerativt jordbruk”, så ligger kunskapen som sagt ofta bakom privata aktörers kurser. Aktörer som inte själva nödvändigtvis har eller har haft djur eller jordbruk men är duktiga på att formulera koncept och att läsa på. Jag säger inget så har jag inget sagt, men de har ju åtminstone en viktig roll i att sprida ordet så att fler kan få utrymme att tala gott om kon. Att prata om kor i ett samhälle som är urbaniserat och därmed bortkopplat från matproduktion och naturbiologi, blir ju givetvis vanskligt. Alla röster behövs.
 
Jag hoppas att vi framöver kommer se fler jordbrukare som formulerar den här metoden för svenska förhållanden. Märta Jansdotter, vd på Gröna Gårdar, dyker upp som en möjlig inspiratör. (Även om Sollefteås Thorsten Laxvik väl bör nämnas med. Ni köper väl kött från norrbete, om ni inte har eget?)

Känner du ekologisk sorg?

Ekologisk sorg, är en sorg ”i relation till upplevd eller förväntad ekologisk förlust, inklusive förlust av arter, ekosystem och meningsfulla landskap till följd av akut eller kronisk miljöförändring” enligt forskarna Neville Ellis och Ashlee Cunsolo (källa).

Hur mår du?

En kronisk miljöförändring är givetvis vad vi står inför, och mitt upp i – Klimatförändringarna. Värst drabbade är man längst i norr, längst i söder, och vid ekvatorn. Vi lär oss om öar som snart inte kommer finnas mer när havsytan höjs, och grönländska isar som kalvar järnet. Men The Guardian har under en månads tid frågat grönlänningarna hur de mår, och svaret är nedslående. Kan man bli annat än sorgsen, när man måste avliva slädhundar och vara räddare än någonsin när isarna plötsligt inte håller för ens uppehälle som fiskare?

Ska vi prata om det?

Sverige ligger till störst del i den subarktiska regionen, vår typ av skog kallas taiga och våra jordar är sura. Vi är berikade av myrar, och tro det eller ej – vi får inte så mycket nederbörd. Jajjemen, om man jämför globalt så! Att vi har mycket vatten att tillgå hör ihop med andra saker, som att vi fortfarande har mycket sjöar på vår förhållandevis nya kontinentplätt, att vi har en berggrund som rymmer flera grundvattenmagasin som till och med ibland spottar ut färdigrenat vatten i så kallade kallkällor (artesiskt grundvatten). Vi har haft det GÖTT!

Jag skulle vilja koppla den ekologiska sorgen till den bitterhet man ofta stöter på bland de norrländska landskapens folk. Med början hos samerna och andra urfolk, kom nytt folk och förändrade miljön. Ni måste flytta på er. Vi har tillfört gruvor, dammar för vattenkraft och numera vindkraftparker med. Vi har följt timrets väg längs vägar, älvar och räls. Bort från mig. Ibland försvinner fisken för alltid, ibland en gammal stig som nådde en älskad plats från förr. Vi kör allt fortare, fort förbi grannbyar och nån enstaka åker, samlas i allt tätare centrum på bekostnad av ett flertal mindre. De flesta gamla stigar saknar ingen längre, de försvann först från behovet och sist från jorden.

Vi har som folk ofta stött på akut ekologisk sorg, och vi har klarat det bra.

Men det har börjat växa en medvetenhet ute i stugorna. Jämte rena rama klimatskepsismen har man lärt sig av andras misstag, som att aldrig ta ut sparspisen från köket om den nån gång har ställts där. Det märkte man ju vilken rikedom den kan innebära, när enorma skogsfällen drar fram över ett landskap som aldrig tidigare har upplevt sådana vindtag. Vinden drar ner stockarna innan de hinner kvistas av en sanslöst snabb skördare, och grenarna drar med sig elkablar, lägger sig som plockepinn över vägar och tvingar ut väldigt många människor som måste ut och jobba för hand under ständigt hot om att ett tungt träd kommer falla över en vilket stund som helst. Så hade farfars far aldrig det i skogen, tufft och tungt ja, livsfarligt med, men aldrig den farliga oreda som blir efter en häftig storm i skogar med i värsta fall dåligt förankrade träd som ligger huller om buller. Det har blivit farligt att bo på landet igen.

Det kallas prepping i sociala medier, men det handlar ju om en pånyttfödd driftighet och framförhållning. Vi kan behöva veden, klyv den även om vi har bergvärme. Jag fyller några dunkar med vatten och ställer ner i frysboxen. De kan komma väl tillhands när de plötsligt torra somrarna ibland gör det vanskligt att få tag på nåt vatten ur brunnen, men också som extra frysklabbar för att skydda innehållet i boxen om eller när elen går under en längre period av olika skäl. Det behöver inte ens handla om katastrof, vi är bara inte dummare än att vi fattar att resurserna i första hand kommer gå till de som inte har haft möjlighet att förbereda sig. I centrumen, gamla och sjuka och små små barn.

Det kan kallas prepping, eller framförhållning, eller sorgearbete. Det går ingen vinterväg till Ulvön längre. Kyrkstigar försvinner vid avverkningar, vår matproduktion sker till störst del utomlands och i förra årets torka fick många sorgsna jordbrukare nödslakta sina mjölkkor. Forskarna Ellis och Cunsol från första stycket anser att slakta en slädhund lägger grunden för en ekologisk sorg hos grönländaren – låt oss då sörja våra svenska nödslaktade kor och kalla detta tillstånd för vad det är. Det är ökande klimatkris, men också en växande ekologisk sorg. The flying doctors i Australien har istället blivit ambulerande anti-självmords-team som stöttar fårfarmare i kris. När alla försöker sälja sina ursvultna får som en inte lyckas ge tillräckligt med vatten, då får du inte mycket för ditt och kanske dina föräldrars livsverk. Inför noll och intet kommer desperationen, det syns i statistiken både från Australien och Grönland. Folk tar livet av sig.

Det finns inget att orda om mer, den ekologiska sorgen har gått och blivit kronisk. Under vår livstid kommer Ulvön inte få nån vinterväg igen, och vi kommer inte kunna räkna med sjöar och älvar på samma sätt som vi har gjort. Vi måste anpassa oss för fler skyfall och färre svenska sommarregn. Mindre snö när och där det brukar vara snö ger inte samma påfyllning av grundvatten så magasinen tar sig inte som de har brukat. Sjöarna kan bli för varma under värmeperioder och nya bakterier behöver behandlas innan sjövattnet går att duscha i.

Skogar måste få gräva ner ordentliga rötter som passar växtplatsen, de måste få skapa sina egna ekosystem och allteftersom myrarna torkar ut måste vi restaurera. Restaurera våtmarker, hagmarker och ängsmarker. Vi behöver mångfald mer än någonsin, samtidigt som vi förlorar den i en historiskt överlägsen takt.

Det är klart vi måste sörja! Genom att sörja, kan vi hämta kraft för att omfamna det nya. Det är mänskligheten som är klimatförändringarnas största offer, trögheten i våra centraliserade kulturer och gränsdragningar kan komma att bli vår död. Naturen och miljön gör något nytt bara, men vi då!  Det finns inget annat val än att anpassa sig, allteftersom. Inte bara naturen behöver resiliens, en seghet som övertrumfar hindren, utan också vår mänskliga kultur.

Som ett resilient sinne, för att bota vår ekologiska sorg.

12 inspirerande steg till en mer hållbar livsstil

12 steg till hållbarhet - Alternativa Höga kusten

Det är lätt att tro att man måste göra allting som man blir tipsad om i självhushållningsväg och hållbarhet, men det tycker jag är onödigt. Gör det som är närmast till hands, och gå vidare om du känner för det. Älskar du att jobba heltid och har ett jobb du trivs med är det till exempel dumt att säga upp sig bara för att odla morötter som finns att köpa på Coop. Men även en heltidsarbetare kan inspireras av de här tipsen – en liten syltburk som julklapp är till exempel ofta uppskattat. På landsbygden finns det också stora poänger med att faktiskt stödja den lokala mataffären och andra butiker, och det finns ofta små producenter av det mesta ute på landsbygden som gör ditt och datt bättre än du själv.

Gör det du kan och vill göra själv, och stöd sedan de som gör som du skulle ha gjort om du inte hade haft den stora lyckan att kunna köpa färdigt!

12 steg till en hållbar livsstil

  1. Odla din egen mat.

    Du sparar på transporter till och från affären både för dig och produktionen. Många produkter duger gott att köpa i affären, om så bara för att stödja den lokala handeln och gärna regionala jordbruket. Men det kostar i energi att hålla affärsgrönsaker fräscha, i stället för att i ens eget land låta en del grönsaker sitta kvar i jorden tills man får lust att äta just den, eller att lagra potatis och andra rotsaker otvättade så de håller länge.

  2. Förädla din skörd.

    Skrota saftmajan om hon är gjord i aluminium, annars är det fritt fram att inspireras av mormor och farmors och fan och hans mosters inläggningsrecept och syltningar. Förra året var ett riktigt blåbärsår, det är sådana gånger man kan vilja få säsongen att räcka längre! Det gör den med en god blåbärssylt, frysta blåbär i en smoothie eller en fryst paj som tinar i ugnen mitt i vintern. Utnyttja frysen till det den är till för, men se också till att konservera skörd, odlad eller plockad i skogen, så att du kan förvara den utan stöd av el.

  3. Plocka vilda växter och bär.

    Vi är inte riktigt i säsong för det här i Höga Kusten men då passar det bra att plugga in lite nya örter som vi kan äta till våren. Leve allemansrätten, plocka nässlor, harsyra och givetvis alla smultron du kan hitta. Det här är något som verkligen har blivit populärt de senaste åren, och det finns mängder av böcker och ibland även kurser att lära sig från. För att plocka svamp, och hitta svamp, utöver kantareller, är mitt tips att hitta en ur äldre generationen som gärna är ute. Gå ut i skogen med denne och lär dig vad hen ser efter i skogen för att hitta sina fynd. OBS I delar av Höga kusten föll Tjernobylregn över skogarna och där kan halten av det cancerogena bequerelen vara ganska hög. Det är inte längre farligt enligt myndigheter att äta bär och svamp, men särskilt svamp är ju en organism som drar åt sig av diverse miljögifter och ämnen som andra äter godis – informera dig om så bara för att inte bli uppskrämd av de som är rädda.

  4. Minska din elförbrukning.

    El kostar pengar, pengar som man kan lägga på något roligare. Vi lever dessutom i en tid då vi har gjort oss beroende av fossila bränslen och energi som påverkar vår direkta naturmiljö negativt, se vattenkraft och vindkraft på fel ställen. Det finns många anledningar till att minska egna energiförbrukningen. Planera dina eluttag så att tex dator och annat som kanske inte används hela tiden (men nån gång sover du väl?) kan slås av med en strömavbrytare. Standby-lägen drar mer ström än man tror. Så här på vintern är det för oss motorvärmaren som drar klart mest el, men ryktet säger att solceller nu har blivit så effektiva att de kan försörja en elbil med vad den behöver både för värme och körning. Jag har verkligen inte råd att köpa en elbil, men att kombinera en framtida bergvärmeinvestering med några solceller ligger kanske inte så långt i framtiden.

  5. Återanvänd.

    Inte bara sådant en hittar på ladugårdsvindar och bakom vedboden, utan se också till att köpa kläder av så bra material att du kan och vill laga dem. Kanske sy om vuxenkläder till barnkläder om man har tillgång till symaskin? Återvinning av textilier är på gång, men tills dess får vi hitta våra egna modeller av återvinning. Som tur är behöver vi inte återuppfinna några hjul, trasmattor och virkade mattor av tygtrasor är ju inne igen! Renovera loppismöbler, våga måla fel färg, i stället för att köpa nyproduktion. Genom att återanvända material och saker kan vi minska på sopberget, och för dig som betalar din egen sophämtning finns det pengar att spara.

  6. Bli händig.

    Den här punkten är ju som en fortsättning av femman, med mer kunskap om olika hantverk kan du återanvända mer material och fler produkter. Man kan ju såklart vilja och sträva efter att kunna allt, men jag föredrar att låta några väl valda hantverkare göra en del och så lär jag mig en del annat. Och då kan man tänka, att det är billigare att anlita en rörmokare än en skräddare, därför kan jag tjäna mer tid och pengar på att köpa en symaskin än att försöka lära mig att bocka rör. Men har man hus finns det mycket att tjäna på att ändå känna till exempelvis hur man tar hand om sitt tak, bygger ett staket, kan få ordning på matkällaren själv utan att behöva anlita till exempel murare för småsaker. Spara hantverkarna till stora saker, eller när du inte ids.

  7. Jaga kvalitet i stället för priser.

    Jagar man billigt köper man totalt mer, för att man tror sig ha råd och för att sakerna går sönder. Du har inte råd att köpa mer. Du har framför allt inte tid att köpa mer, för du vill ha tid till att vårda det du har. Kan du låna dyra verktyg i stället för att köpa en billig variant som antingen inte håller så länge eller som inte är så bra som man skulle vilja och därför sinkar ditt arbete? Det här gäller även kläder och andra textilier. Lakan ska inte vara trasiga efter några år i tvättmaskinen, de ska tåla att tvättas någorlunda varmt. Tröjor ska inte tappa formen efter några få tvättar, om de dessutom är gjorda i ett material som måste tvättas ofta.

  8. Hemmagjort, lokalgjort eller schystgjort!

    Bygg själv, sy eget, gör tvålar eller annat som faller dig i smaken. Ett hemmagjort tvättmedel ersätter inte det billigaste i butiken, det ersätter det dyrare med schysta ingredienser. Så jag skriver ”hemmagjort” med en liten brasklapp – stöd gärna din lokala tvålmakare om sådan finns, eller en produktserie i handeln med bra ingredienser. I båda fallen krävs en del research, men när du har forskat klart behöver du inte göra det mer. Prova att skapa egna produkter, snickra en bänk eller sy en kudde utöver den där tvålen, och se vad du skulle kunna tycka vara värt att göra själv eller köpa in. För den som vill vara helt självförsörjande är ett sätt att spara på inköp just att skapa själv, och kanske kan sälja vidare till den som gärna vill åt kvaliteten utan att skapa själv?

  9. Var snål.

    Köp inte saker i onödan även om du har plats för det hemma, använd i så fall utrymmet till att lagra kvalitetsgrejer i stället för att slänga. Utan att bli en manisk samlare för det. Undvik helt enkelt att gå i affärer och framför allt gallerior, gör något roligare med din fritid! Jag är sådan som gillar att ta en fika ”på stan”, själv eller med någon kompis, men då väljer jag caféer utifrån stämning och lokalisering. Här är vår regions små stadscentrum guld, med några få butiker där en del har specialiserat sig på hållbara och dyra produkter som man inte slentrianköper. För några år sedan var det inne med ”köpstopp”, och en beskrev pinan av att behöva gå igenom H&M utan att köpa något. Vad ska du in där och göra om du inte ska köpa något? Du ska givetvis inte slentrianhänga i centrum som en annan skolkare, du ska hitta något roligare att göra än fönstershopping.

  10. Håll dig frisk.

    Om du jobbar för lön sparar du in på de där jämrans karensdagarna och nedsatt lön, men ännu mer finns att spara för den som jobbar för sig själv på en gård eller liknande. Här kan det framför allt handla om den fysiska hälsan – du vill hålla för att kunna hugga ved även till nästa vinter. Du vill kunna gräva upp fler rader till landet och leka med din barn. Dagliga promenader eller liknande är jättebra, men minst lika viktigt är att hålla sig aktiv i muskler med styrketräning och snäll men uppmjukande stretching. Yoga eller pilates, dessa fruntimmerbetonade sekter, är faktiskt nyttiga för alla kön och åldrar. Den moderna människan är inte lika jämnt aktiv som den forntida, även om hen säkert också hade ont både här och där ibland, så det är viktigt att ta hand om kroppen inför de attacker som det innebär att dra iväg stockar som ligger i vägen eller kasta lite för stora barn högt upp i luften. Ät gott men inte alltför slibbigt, odla dina egna grönsaker så blir det roligare att äta dom. Borsta tänderna och tandtråda regelbundet.
    Yogobe är en sajt där du kan träna yoga hemma framför datorn med svenska instruktörer!

  11. Gå och cykla mer.

    Det här är en riktig utmaning för landsbygden där vi generellt behöver en bil per person för att vardagen ska hålla. Vi bor sex kilometer från förskola och mataffär, jobbar mest hemifrån och inbillar oss därför att vi kan komma att klara oss med bara en bil för familjen. Längs backig grusväg (HÖGA kusten som sagt) med en hel del timmerbilar är det helt klart en utmaning! Men har man bara TIDEN, så finns det många alternativ till bilen i alla fall när det max några få minusgrader. Det finns dyra och väldigt snajdiga packcyklar, men en rejäl crescent från blocket med pakethållare är en minst lika bra början om inte bättre för våra förhållanden. Spänn fast en låda på pakethållaren och/eller sätt på dig en ryggsäck – funkar det för studenterna i snöstorm Umeå duger det åt dig i normalväder! Vi har investerat i en cykelvagn där både barn och matvaror får plats.

  12. Minska mängden förbrukningsprodukter.

    Tygblöjor för barna gör en enorm skillnad i sophämtningskostnad, och det känns bättre för miljön också. Tvätta abnorma mängden kommer vi ju ändå få göra tills barnet typ flyttar hemifrån så det är lika bra att börja på en gång! Se till att inte torktumla dock, då försvinner alla fördelar för miljön i och med att torktumling drar väldigt mycket energi. Det finns numera även engångsblöjor som går att kompostera!
    I köket har vi hellre tyglappar och små handdukar i stället för hushållspapper. Även om hushållspapper går att kompostera så krävs det energi och trä för att göra nytt papper om och om igen. Att köra en tvätt på hemmaplan, med en modern tvättmaskin som är någorlunda snål, är det bästa. En tvättkorg vid återvinningen för dessa trasor går att tömma inför vanliga 60-graders-tvätten. Vill man vara hardcore kan man ju strunta i toapappret också och tvätta trasor även till detta ända-mål men där tappar ni mig.