Kategori: Hej hållbarhet

Publicerat

”Vitpären” och potatisen förr i Nolaskogs

Axel Melbin söker ledtrådar kring de så kallade ”vitpären”. Vet du mer om vitpären, kanske odlar den? Här skriver han ett gästinlägg, kontaktuppgifter till Axel finns nedan.

Jag har länge undrat vad ”vitpären”, den matpotatis som odlades allmänt åtminstone i Nolaskogs kustbygd förr, egentligen var för sort. Min mormors far och mor byggde hus i Domsjö 1930 och anlade, som de flesta andra på den tiden, stora köksland för självhushållning med morötter, kålrötter, rödbetor, ärter och framför allt potatis. Min mormor berättade många år senare för mig att de odlade tre sorters potatis när hon växte upp på 1930-talet. Dessa kallade man för ”vitpären”, ”kryparn” och ”rosenpären”.

Axel Wågström i potatislandet
Min mormors far Axel Wågström (1895–1976) i vårt potatisland, ca 1950-tal.

Av de tre sorterna som min mormors far och mor odlade i Domsjö på 1930-talet är det lätt att sortbestämma de två senare. Kryparn är så klart den vanliga gula mandelpotatisen, vilken man endast odlade som en kuriositet på grund av den låga avkastningen. Rosenpären användes som färskpotatis tidigt på säsongen och kan lätt identifieras som den amerikanska sorten Early Rose från 1867. Early Rose odlades länge allmänt i stora delar av Sverige under många olika namn, såsom Sex veckors röd, Rosen och Amerikanare. Identifieringen av vitpären vållar däremot betydligt större bekymmer. Det enda klara besked jag fick från min mormor var att den hade vitt kött och mjölig kokkvalitet. Ett så allmänt beskrivande namn som ”vitpären” eller ”vitpotatis” hjälper nämligen ganska lite i jakten på rätt sort.

Pären från Västernorrland i potatisinventeringen 1937-1943

Vilka sorter vet man faktiskt odlades i våra bygder under 1900-talets första hälft? Mellan 1937 och 1943 företog Kungl. Lantbrukshögskolan (dagens Sveriges lantbruksuniversitet, SLU) i Ultuna en inventering av alla då odlade potatissorter i landet. Med hushållningssällskapens hjälp i de olika länen fick man in flera tusen prov, som alla odlades och sortbestämdes. Resultaten publicerades 1951 i rapporten Potatissorterna i Sverige av Nils O. Hagberth. I Västernorrland utfördes inventeringen under 1939 med 472 insamlade prov runt om i länet.

Någon av följande sorter, som förekom allmänt i Nolaskogs 1939, kan passa in på beskrivningen av vitpären – det vill säga mjöliga sorter med vitt kött.

Up-to-date 

Sorten utgjorde 28 procent av samtliga undersökta prov i Västernorrland och var den mest odlade i Ångermanlands kustland, där insändarna hade betecknat den som mycket vanlig. I inlandet verkar den ha varit mindre vanlig. Knappt 30 % av proven var sortrena, medan resten hade inblandningar av andra sorter – främst Magnum Bonum, Jämtlands vit (en gammal lantsort som huvudsakligen odlades i Jämtland och antas härstamma från Jonas Alströmers importer under 1700-talet) och Krebsfeste Kaiserkrone. Tre prov hade sänts in som ”vitpotatis” och ett som ”gammal vitpotatis – Håabo”.

Knölar av Up-to-date ur boken ”Potatis” (1940) av Hugo Osvald.

Up-to-date är en engelsk sort från 1884 med, för sin tids standard, hög avkastning. I södra Sverige konkurrerade den ut den äldre, liknande sorten Magnum Bonum redan under början av 1900-talet.

Blommande Up-to-date i vårt potatisland i Domsjö den 14 augusti 2022.

Up-to-date blommar rikligt med rödvioletta blommor, blasten är rätt högvuxen och knölarna släta och ovala.

Magnum Bonum

Sorten var nästan lika vanlig i länet som Up-to-date (27 procent av det insamlade materialet), men tycks ha varit vanligare i norra Ångermanlands inland. De flesta insändare uppgav att sorten var mycket vanlig eller vanlig. Även Magnum Bonum hade problem med inblandning av andra sorter – huvudsakligen Up-to-date och Jämtlands vit. Två prov hade sänts in som ”vanlig vitpotatis” och ett som ”vitpotatis”.

Knölar av Magnum Bonum ur boken ”Potatis” (1940) av Hugo Osvald.

Magnum Bonum är en engelsk sort från 1876 som påminner i hög grad om Up-to-date men ger något längre skörd och anses ha bättre smak- och kvalitetsegenskaper. Efter att ha gått tillbaka i yrkesodlingen under många år upplevde sorten ett uppsving mot mitten av 1900-talet. Den var därefter allmän i handeln fram till 1986, då skörden drabbades av allvarliga kvalitetsproblem efter en regnig sensommar och blev osäljbar.

Blommande Magnum Bonum i vårt potatisland i Domsjö den 15 juli 2022. Tyvärr angripen av potatisvirus Y, en vanlig degenerationssjukdom, som orsakat krussjuka med förkrympt, mosaikfärgad blast.

Magnum Bonum blommar rikligt med rödvioletta blommor, blasten är rätt högvuxen och knölarna släta, ovala till långovala.

Krebsfeste Kaiserkrone

Sorten var spridd i hela länet och förekom under många olika namn. Endast en insändare hade uppgett rätt sortnamn (”Kejsarkronan”), ett prov hade sänts in som ”gammal vitpotatis”, medan majoriteten av proven hade betecknats med ”okänd sort”. I likhet med Magnum Bonum och Up-to-date hade Krebsfeste Kaiserkrone stora problem med inblandningar av andra sorter – bland annat Up-to-date, Magnum Bonum, Snowdrop (mycket odlad i nordöstra Ångermanland under namnet Snöklockan) och Early Puritan.

Sortsystematiskt är Krebsfeste Kaiserkrone något av ett mysterium. I Systematisk behandling av våra potatissorter av E. Hellbo och H. Esbo från 1948 uppges den sannolikt vara identisk med sorten Kuckuck, förädlad i Tyskland 1914 med den äldre sorten Kaiserkrone som ena föräldern. Författarna understryker dock att de exakta förhållandena är outredda. I synnerhet hur sorten skiljer sig från moderplantan Kaiserkrone, som fortfarande tycks odlas i liten skara i Tyskland, är ännu i dag osäkert. Till skillnad från Kaiserkrone finns Kuckuck och Krebsfeste Kaiserkrone inte heller listade i European Cultivated Potato Database – trots att Krebsfeste Kaiserkrone var allmänt odlad i såväl Sverige som Tyskland under 1900-talets första hälft.

Krebsfeste Kaiserkrone beskrivs av Hellbo och Esbo som rätt sparsamt blommande med vita blommor, medelhög, svagt överhängande blast och platta, rundovala knölar.

”Grundsundapotatis” 

Sorten odlades endast i nordvästra Ångermanland, bland annat i Grundsunda och Sidensjö, där den uppgavs vara vanlig. Man lyckades inte identifiera potatisen med någon känd sort och namnet bestämdes därför till Grundsundapotatis, som den kallats av en insändare. En annan insändare från Sidensjö kallade den för ”Nolås”. Det kan alltså mycket väl ha rört sig om en lokalsort som hade odlats i över hundra år.

Av den kortfattade beskrivningen i slutrapporten från 1951 framgår att sorten var vitskalig, vitköttig, med runda, svagt platta och något buckliga knölar. Blasten var ganska lågväxt och sorten fick ljusa blomknoppar som föll av innan de hann slå ut. Senare omnämns inte Grundsundapotatisen mer i litteraturen annat än i uttryckliga hänvisningar till SLU:s slutrapport från 1951. Om ingen har fortsatt att odla sorten till i dag torde den vara försvunnen för alltid.

Ytterligare två sorter är värda att nämna eftersom de tycks ha odlats särskilt i Nolaskogs, men de är båda gulköttiga och passar därför inte in på beskrivningen av vitpären som vitköttig.

Juli

Denna sort förekom inte så allmänt men tycks framför allt ha odlats i trakterna närmast Örnsköldsvik. Tre prov hade kallats ”prästpotatis” och två insändare hade uppgett att den troligen var identisk med en ”sen sort som uppdragits av prosten Holm i Själevad för 100 år sedan”. Totalt inkom fem prov, som alla hade inblandningar av Magnum Bonum. Juli är en tysk sort från 1891 med låg blast, sparsam blåviolett blomning och ovala, svagt platta knölar.

Knölar av Juli ur boken ”Potatis” (1940) av Hugo Osvald.

Eigenheimer

De flesta proven härstammade från Anundsjötrakten. Två prov hade sänts in som ”gammal vitpotatis” och ett som ”vitpotatis”. Eigenheimer, som var särskilt populär i Västerbotten och Norrbotten där den odlades under namnet Vaikijaur, är en nederländsk sort från 1893 med medelhög blast, sparsam vit blomning och rundovala, starkt buckliga knölar.

Efterlysning: Vitpären

Vad vet ni läsare om vitpären? Minns ni sorten eller sorterna? Har ni något att berätta om den, eller känner ni rentav någon som har fortsatt att odla vitpären fram till i dag?

Jag är mycket tacksam för all information som går att få fram. 

Axel Melbin

E-post Axel Melbin
Publicerat

Därför vägrar jag påsjord

Fritidsodlingen förbrukar mest torvjord idag, inte yrkesodlingen, enligt Lena Israelsson, trädgårdshjälte. Det är helt orimligt att trädgårdstrender i sin strävan att komplettera och för vissa ersätta konventionellt matproduktion, utsätter klimatet och jordklotet för större störningar än den mycket reglerade produktion som vi vill komplettera.

Med tufsig gräsmatta mellan bäddarna, uppbyggda av egen jord innanför lådväggarna behöver inte en sån här trädgård vara nån klimatkatastrof.

Parallellt med vårt hobbyodlande så står vi inför en snabb uppvärmning av jordklotet där massor av våta torvmossar nu blottas från under istäcken och tinande permafrost. Uttorkande mossar släpper ut mängder av metangas, vilken också är den kraftigaste klimatgasen. Vi har absolut inte råd att utöver en galopperande klimatkatastrof fortsätta dika ut torvmossor för hobbyodling. (Och givetvis måste Finland sluta elda upp torv med.)

Torvbrytning. Torrt sånär som i fåran. Metanet har redan dragit till väders.
Nationalparken Store mosse, nu snackar vi! Ingen riktig mosse utan spång.


Även den nya odlaren behöver hitta andra sätt att etablera en odling. ”No dig” har egentligen aldrig handlat om påsjord. No dig är ju i viss mån en jordförbättringsmodell, som inte kräver att man gräver ned sig i jorden som behöver förbättras. Men den kräver sina mängder i kompostjord och organiskt material. En annan anledning att undvika grävning är för att inte störa mikroliv och maskar i en kanske finfin matjord under gräsmattan. Mycket hedervärt såklart, och även ett sätt att minska mängden ogräs senare på säsongen. Men genom att gräva först och täcka senare under säsongen när mer organiskt material finns tillgängligt så utnyttjas platsen och lokalklimatet bäst.

Back to basics för hemmaodlaren

På en flygbild från någon gång mellan 1950-1960 över första bästa villaområde i min hemstad, så ligger det lustiga fyrkanter i de flesta trädgårdar. Trädgårdsland! Var det en nostalgitripp från minnen av ett övergett självhushåll på landet, eller ett sätt att dryga ut kassan med egna skafferivaror? Idag är det oftare lustiga cirklar i form av studsmattor som syns bland husen på satellitbilderna, men jämte dessa skulle många fortfarande få plats med en eller flera fyrkanter eller vilken form man nu vill ha. Mormor grävde sina fyrkanter, det var tungt, men med de metoder som finns idag för odling behöver man bara gräva en gång. Nu skippar vi harvandet och plöjningen och gör i stället rader för täckodling som återvinns år efter år.

Sens moralen av Lena Israelssons data, är att om en inte har tillgång till stora mängder organiskt material att lägga på sin gräsmatta som kan bygga ny jord naturlig väg över tid, så får man nog ta fram spaden och gräva trots allt.

Lena har också i sociala medier något bestört beskrivit hur odlarens första steg idag är att göra investeringar i lådor och jordsäckar, vilket har gjort hobbyodlandet onödigt kostsamt. Det första steget borde ju i stället vara att bygga upp en jordfabrik, och köpa en vettig spade. Maskarna och mikrolivet ligger ju kvar bredvid där en har grävt, och med kontinuerlig tillförsel av organiskt material kommer det där grävningstraumat att ha löst sig ganska snabbt. Det stora hotet var aldrig att gräva en gång, det var att år efter år störa jorden med höstgrävning och plöja och kötta på med jordfräs. Vinsten för våra ryggar, mikroliv och klimat består!

Börje Remstams trädgård. Börje är en stark företrädare för no dig och få har producerat så mycket vackra ord till daggmaskens lov. Men har man inte tillgång till de enooooooorma mängder av organiskt material som Börje, så behöver man tänka annorlunda. Det finns ändå väldigt mycket att lära sig av hans metoder, även med några initiala spadtag.

Spadtag för hållbara odlingsbäddar

Även med lasagnebäddar och andra modeller som bygger jord av grövre organiskt material, så kan man spara på torvbehovet genom att gräva en grop först och lägga undan det där översta lagret av jord. Lägga ner sitt material i gropen, och sedan täcka över med jorden och plantera i det översta lagret som vanligt. Tungt jobb kan det vara, men detta gör man ju bara en gång. Det går ju att kombinera med odlingslåda för att få den där eleganta raka kanten att köra gräsklippare mot.

De flesta jordproducenter säljer idag torvfri planteringsjord i påse, men den är mer kostsam att köpa och kan ofta vara lite bängligare att hantera. Under min utbildning i permakulturdesign beskrev Maria Svennbeck, diplomerad permakulturdesigner och erfaren trädgårdsmästare, hur konventionell påsjord dessutom innehåller större andel torv än om man köper lösjord på flak just för att det ska vara enkelt för kunden att hantera påsarna. Det är vi hobbykonsumenter som behöver ta ansvar för detta.

Jag provade några olika torvfria jordar förra säsongen, och tycker det har fungerat riktigt bra att blanda ut med annat material. Att blanda den här jorden med annat, eller annan jord, är också ett sätt att få ner inköpskostnaden på påsar som ju kostar mer än till exempel ica:s massförsäljning av torv på parkeringsplatsen nära dig.

Länkar

Lena Israelssons bästa jordrecept
Vår dröm om lustgården, mitt inlägg om täckodlargurun Börje Remstam

Publicerat

Inte lönsamt för privata skogsägare med trakthyggesbruk, heja hyggesfritt!

 

”Skogsägare utan ekonomiska intressen i skogsindustrin (exv. privata skogsägare, på engelska kallade NIPF/non-industrial private forest owners) kan troligen inte få någon avkastning på sina investerade pengar om de använder traditionellt/standardmässigt trakthyggesbruk på svaga marker (≤G22 och ca ≤T20; Figur 5), vilket omfattar majoriteten av skogsmarken i inlandet norr om Dalälven (Skogsdata 2019). Detta trots att studien antog exv. att markberedning bara kostar 1000 kr/ha (normalt kostar markberedning åtminstone det dubbla), röjning bara 2000 kr/ha oavsett bonitet, och att alla planterade plantor är förädlade och växer med en 24% tillväxtökning (dvs inputparametrarna för trakthyggesbruket var generösa).”

Ögnar igenom rapporten för hyggesfritt skogsbruk, här finns så mycket spännande insikter!

För vilka tjänar då på trakthyggesbruket? Delägare i industrin.

De utökar ju intäkterna med sina inkomster från träförädlingen som ju drivs av respektive skogsbolag. Detta är ju ingen revolutionerande nyhet, långsiktiga privata skogsägare mumlar ofta om det här förhållandet mellan tänderna. Spännande väntan att se om virkespriserna i handeln någonsin kommer landa i ökad ersättning hos skogsägarna. Jag förstår inte varför man inte då vill stick it to the man (industrin) genom att införa hyggesfritt skogsbruk på sina marker, söka sig till fristående mindre förädlare framför allt av virke..?

”Och har man då skogsmark med svaga boniteter, då bör man inte bedriva standardmässigt trakthyggesbruk på dessa arealer. Hellre bör man bedriva hyggesfritt skogsbruk där, för att åtminstone få någon avkastning på sitt kapital!” skriver Ersson i rapporten.

De förhållanden där Erssons sammanställning har visat att hyggesfritt skogsbruk kan vara mer lönsamt än trakthyggesbruk i den boreala skogen inkluderar följande:

  • på svaga marker/låga ståndortsindex (Krekula et al. 2018);
  • vid höga skogsvårdskostnader (Tahvonen & Rämö 2016);
  • när räntan är hög (Tahvonen et al . 2010; Tahvonen & Rämö 2016);
  • när rotnettot urholkas, dvs när höga drivningskostnader och låga virkespriser driver mot ett extensivt/lågkostnads-skogsbruk (Scott 1982; Benson 1988);
  • när riskerna för skogsskador är höga (Pukkala 2018), exv. stormskador (Pukkala m.fl. 2016).

 

Publicerat

Köksträdgårdsväxter som odlats sedan gammalt i Norrland

Bearbetat från boken Bevara och sköta en gammal trädgård, av Christina Ilminge, Prisma 2002

Vitkål
Växer särskilt bra i Norrland. Sommarkål, höstkål (vinterkål bara i södra Sverige). Så i kallbänk i april. Tre välutvecklade bladpar och frostfritt, ut i landet med jord upp till första bladparet. Kupa första gången i juli. Eventuellt en senare kupning också, för att ge stadga. Plantera rädisa emellan för att locka insekter (kålfjärilen i synnerhet) från kålhuvudena. Skadeinsekterna är dock färre i Norrland… Träaska mellan raderna skrämmer också. Plantera 50cm avstånd i förband.

Grönkål eller kruskål
Som dekor eller mat. Grönkålen sås på friland i juni. 50 cm avstånd, behöver inte kupas. Skörda helst efter första frost, låt stå kvar också över vintern.

Rädisa
Bra som mellanväxt/mellankultur.

Majrova
En slags trädgårdsrova, som var vanlig under 1800-talet. Växer snabbt och kan sås i omgångar, skörda när de är ca 5 cm i diameter och kan tas fram till senhösten.

Morot och palsternacka
Morötter har odlats sedan medeltiden. Tidiga sk ”karotter” som skördas i juni. I april såddes medeltidiga och sena, skördades i augusti. De kan sås i samma bädd, men de tidiga kan också sättas mellan lökrader. I Norrland kan man höstså morötter för att hinna utvecklas nästa år. Om blasten hinner upp täcker man med granris. För att inte höstmorötter ska bli gröna i toppen (solanin?) kan man kupa dessa lätt.
Palsternackans frön är svårgrodda, så tätt och gallra sedan till 10 cm avstånd. De behöver mycket utrymme, som man kan lägga mellan raderna. Färdiga palsternackor kan stå kvar i landet under vintern och får då sötare smak.

Rödbeta
En av de vanligaste köksväxterna som aldrig har tappat sin plats. Förr många olika former. Sås i april-maj, gallra till ca 10 cm avstånd. Passar bra med mellansådd till exempel sallad, rädisor, lök eller kål. Skörda med rot och bit av blasten – förr användes även stjälkarna till stuvning. Vinterförvara i lätt fuktig sand i stuka eller källare.

Kålrot
Kålroten har idag ersatts mycket av potatis men har odlats sedan medeltiden. Kan sås direkt i juni upp till mellersta Sverige, men i Norrland måste den generellt förodlas i kallbänk eller växthus. Plantorna ska kupas och kan skördas efterhand till senhösten.

Blad- och rotpersilja
Persilja är en gammal växt från medeltiden, då var det förmodligen bara rotpersilja som användes – både rot och blad. Den kan odlas som palsternacka men i lättare jord. Bladpersilja trivs i alla jordar och passar mycket bra som mellankultur, mellan andra grödors rader. I juli ska bladpersiljan stå med 15cm avstånd, rotpersiljan 30 cm avstånd. Bladpersilja som gått i frö används inte. Rotpersiljan kan förvaras ute i landet över vintern om man tar av blasten och täcker plantorna med tex granris.

Spenat och sallat
Kan sås tidigt på våren eller i milt höstklimat för att få tidig skörd. Spenat växer fort och var en vanlig mellankultur, tex mellan lök och rotsaker. Skörda genom att klippa hela stjälken, eller plocka enstaka blad. Knipsa bort översta bladrosetten för att hindra spenaten att gå i blom, då lägger den energi på att bygga upp blad och förgreningar istället.
Både sallat och spenat har odlats sedan medeltiden. På 1800talet fanns det flera olika sorter, bland andra huvudsallat, bindsallat och plocksallat. Passar liksom spenaten som mellankultur, som morötter, lök eller på gurklisten.

Lök och purjolök
Lök var en viktig gröda under medeltiden, också. Särskilt rödlök, eller kepalök, har lång historia och lär ha odlats redan under vikingatiden. Den gula löken dök inte upp förrän på 1800-talet. Kan frösås eller så får man använda sättlök, det senare det enklaste sättet i Norrland. Frösådden måste ske tidigt i drivbänkar eftersom fröna tar lång tid att gro… Bredså grunt, gallra till 5cm avstånd, plantera ut ”i maj” (=när frostfritt). Sättlök planteras i maj, men får sämre hållbarhet än frösådd lök. Frösådda lökar kan torkas och eftermogna efter skörd, ute i landet eller inne på torkställ. Ju bättre de torkas desto längre hållbarhet får de! Det är viktigt att riva av stjälkar och rötter för hand. Förvara i nätsäck eller spånkorg. Sortera ut ”sticklök”, 1,5cm-2cm som kan sås tidigt för att kunna växa på sig vidare och bli en tidig sommarlök att skörda. Kan ej lagras.
Purjolöken var vanligare i herrgårdsmiljö än vid torpen. Kupa för att få den bleka stjälken. Skördas i oktober eller kan stå kvar under vintern, bara den skördas innan den börjar växa igen på våren (och bli äcklig?).

Gräslök och piplök (vinterlök, salladslök)
Odlades ofta som kantväxt runt odlingsbäddarna. Flerårig men behöver förnyas vart tredje år och förökas lätt genom delning. Klipp av blommorna för att de tar energi från plantan, och sprider sig också mycket med fröer från blommorna.
Piplök är en gammal bortglömd lök från 1800-talet, som har fått en nytändning genom intresset för perenna grönsaker i permakultur och skogsträdgårdar. Den tål frost bra och kommer upp tidigt på våren, passar bra som tidig gräslök. Den är flerårig, perenn, och blommorna ska även för piplöken knipsas bort. Eller så behåller man några blommor för utseendets skull… Går att föröka med delning av lökar, men kan också vara bra att förnya ett bestånd med frösådd ibland, bra läge att låta nån planta gå i blom. Lättgrodd!

Vitlök
Har odlats som folkmedicin sedan vikingatiden, man tuggade den rå och den gav ett magiskt skydd. Att hänga upp några vitlökar vid dörren skyddade huset och gården mot häxor. Men i Norrland var den nog inte så vanlig, trots att den växer bra här med.

Dill, krondill
Får man bara in en planta kan man låta den självså, med viss uppsikt då den lätt sprider sig. Dill har lång historia för kryddning och medicin, och det är i stort sett samma växt vi odlar idag som man odlade förr. Fulländad? Krondill kallas den dill som har fått blomma och gått i frö som dessutom har mognat, så kan man använda kronan i inläggningar.

Ärtor
De ärtor som var vanligast förr är de så kallade ”åkerärtor”, de har odlats sedan forntid för djurfoder och människoföda. Den idag alltmer omtalade gråärtan odlades fram till andra världskriget men ansågs vara fattigmansmat vilket kan förklara varför den försvann när samhället blev mer jämställt.
Under 1600-talet kom trädgårdsärtorna – spritärtor, spritmärgärtor och sockerärtor. Spritärtor heter så för att man ”spritar ärtor”, alltså sprätter ut ärtorna ur sina baljor för att torkas eller ätas färska. Bara sockerärtor äter man hela baljan. Spritärtor skördas allteftersom baljorna torkar på plantan. Man kan  plocka in hela plantan och tröska loss ärtorna. Sockerärtor plockas hela och innan fröna börjar bli runda och tjocka. Ärtplantor behöver stöd för att klättra, och förr använde man gärna avlövat ris från lövträd som stöd. Ett spänt hönsnät mellan två störar gör det lätt att kunna använda raderna mellan ärterna för tidiga mellangrödor, som spenat och rädisor.

Bönor – spritbönor, skärbönor, brytbönor och vaxbönor. Och bondbönor (välska bönor)!
Spritbönorna (turkiska bönor) användes mest till ”bruna bönor”, men odlades inte i Norrland då de behöver en längre säsong för att mogna. Skönt, för det verkar drygt att sprita bönor. Bondbönor användes också bara själva bönorna, medan man använde hela baljan av de övriga sorterna. Skärbönor har trådiga baljor och skärs därför till mindre bitar innan tillagning, var ganska vanlig i Mellansverige men brytbönan tog över. I Norrland kan generellt bara låga sorter som sås tidigt i drivbänk, för att hinna sättas ut senast före midsommar. Låga bönor, och krypbönor, kunde planteras runt odlingsbäddar och gurklist, eller mellan potatis för att motverka bladlöss.
Bondbönor har så kraftiga stjälkar att de inte behöver växtstöd gynnas av att kupas. De kan samodlas med ärter och bli ärtplantornas växtstöd. När plantorna har blommat färdigt kan de toppas för att gynna tillväxten av baljorna och motverka bladlusangrepp. Bondbönor och potatis passar väldigt bra då båda kan kupas samtidigt.

Jordärtskocka
Har inte odlats i Norrland men kommer starkt med hjälp av permakultur och skogsträdgårdsodlarnas förmåga att skapa gynnsamma mikroklimat. Den har annars odlats lite som potatis, upp till mellansverige, och växer sig väldigt hög. Påminner om solros, som är en släkting. Är flerårig i den mening att den kan förökas genom att man helt enkelt lämnar kvar några knölar mer eller mindre medvetet eftersom den lätt sprider sig på detta vis. Det är lätt att missa de små knölarna vid sidan av, och det kan vara en god ide att odla skockor i en avgränsad bädd så att den inte sprider sig ohämmat.

Potatis
Vinterpotatisen odlade man storskaligt på åkrar, medan man i trädgården kunde ha tidigare sorter som måste ätas direkt. Under kristider odlade man dock vinterpotatisen hemmavid också. Potatis är vanskligt på det vis att den är mottaglig för flera sjukdomar, och en del lokala sorter i synnerhet då föryngringen inte var tillräcklig förr. Därför är det också bra att byta ställe där man odlar potatisen varje år, och gärna också skifta sorter. De skyddar varandra mot sjukdomar. Förgro någon månad före utsättning. Plantera ut gärna före midsommar (”maj”) med ordentliga radavstånd som gör kupning möjlig. Skörda 2-3 veckor efter blomning, plocka upp potatisen när det är torrt ute.

Gurka
Denna exot har faktiskt odlats i Norden sedan 1400-talet, men då främst i kloster- och slottsträdgårdar. Sedan mitten av 1800-talet blev gurka vanligare i köksträdgårdar, då handelsträdgårdar etablerades och började odla upp plantor för försäljning. I mellansverige kunde man odla gurka i vad man har kallat för lister, idag skulle det kunna vara en hugelbädd eller upphöjd bädd. Genom att tillföra halvbrunnen gödsel fick man upp temperaturen i bädden, likdom dagens varmbänkar, som placerades någonstans vindstilla. Upphöjda bäddar, lister, torkar dock lätt under varma sommardagar, något att tänka på för de törstiga gurkorna. Gurkplantorna mår bra av att kupas, och vid risk för nattfrost måste plantorna täckas. Man brukade använda speciella vass- eller halmmattor för detta, men idag kan man ju använda fiberduk eller lättare skyddsväv. Gurkor mår bäst av att vattnas på kvällen enligt Ilminge. I Höga kusten och Ådalens gynnsamma klimat kan man experimentera med sina frilandsgurkor, mot sydväggar eller slänter.

Trädgårdssyra (ängssyra, spansk syra)
En perenn som står inför en spännande comeback, då intresset för fleråriga grönsaker ökar. Trädgårdssyra är en släkting till ängssyra, en vild växt med mindre blad men den går också att äta. Den användes som tidig spenat eller som sallad, och kan förökas genom delning eller frösättning. Efter 3-4 år börjar syran ha bildat så många stänglar att det drar näring från bladen, då behöver plantan förnyas. Lättskött!

Rabarber
Odlades som medicinalväxt så tidigt som 1300-tal av munkar. Det krävdes socker för att rabarber skulle bli populär i köksträdgårdarna, kring 1800-talet alltså. Det här är en riktig superperenn som kan stå och frodas i tjugo år på samma ställe. Den brukade planteras i kanten av trädgårdslanden. Under 1900-talets början odlade en del större mängder för att kunna sälja i torghandeln.

Pepparrot
En mycket gammal flerårig kryddväxt, som klarar övervintring även i Norrland. I trädgårdarna hade man några enstaka plantor vars rötter man grävde upp vid behov. Den sprider sig väldigt lätt och gynnas även i övrigt av att odlas i ett särskilt land eller upphöjd bädd (list). Man sätter under våren raka sidorötter som grävs upp eller har sparats från fjolårets plantor. Den tunnaste delen ska vara längst ner och bilda rötter, och man gjorde ett särskilt snitt på toppen av roten, eller ”strängen” som de kallas, för att vid plantering hålla reda på vad som var upp och ner. Man putsar rötterna rena med en mjuk ylletrasa, för att också rensa bort skott och smårötter (men inte alla rötter). Den här raka roten ska bli huvudrot till en ny planta, och man vill ha en så rak och fin rot som möjligt för att underlätta vid matlagning (jmf ingefära, jordärtskocka….). Det är ganska pyssligt att vårda sin rot, som ska friläggas i juni och augusti för att putsas mera. Utan att skada rötterna… Skörd i oktober, förvaring i sand i källare eller stuka. Gräv igenom landet ordentligt så ingen rotbit blir kvar, det blir lätt ett ogräs. Glöm inte att spara de nya sidorötterna till nästa års plantering, de kan ju lämnas kvar i backen inför våren.

Jordgubbar
Fram till 1900-talets början var detta rikemansbär. Genom handelsträdgårdarna kunde plantorna dock spridas vidare till vanligt folks trädgårdar. I Norrland upptäckte man snart att bären gav bättre skördar här än söderut. Förr satte man ofta jordgubbar mellan unga fruktträd, för att hålla jorden runtom ogräsfri. Det har kommit tillbaka i moderna skogsträdgårdar, jordgubbar är en välkommen marktäckare även idag. Första sommaren behöver plantan rota sig och det kan vara bra att knipsa bort blommor för att hindra jordgubbar att bildas – det tar energi från plantan. Gödsla sen höst. Luckra jorden under sommaren. Vattna helst inte under tiden bären mognar, hellre rejält före och efter.

 

Publicerat

Så vinner du över fejk news och foliehattar

Att ta ett mer medvetet grepp om ditt nyhetsintag är att värdera din tid högre, och vårdar din själ. Det dämpar klimatångest och viruspanik. Här är mina knep!

 

//death to stock

 

Vi försöker hålla oss upplysta med alltför mycket material, allt för många budskap och att vara för närvarande. Bara i vår nutid finns det konceptet, att vara FÖR närvarande! Men det håller ju liksom inte att vara närvarande och upplyst om precis allt, så i tron att vi är det tappar vi kontrollen över vad vi tar in, källkontroll if you will. Men framför allt tappar vi fokus. Där kommer klickisarna in, ettriga rubriker som strösslas omkring vår hela tillvaro som informationssamhällets lösgodis.

Se min plan som en slags mindful, eller medveten, informationsinhämtning. Den här läsningen passar inte på väg in i bussen, men däremot när du har hunnit sätta dig ned och ska åka en bit. Den här läsningen passar inte medan du nattar ungar, däremot när de har somnat. Den här läsningen passar när du vill komma ihåg vad du har läst. Eller när du behöver komma ihåg vart du har läst det!

 

//public domain CC0

Vad BEHÖVER jag läsa?

Kort sagt så anser jag att en behöver fylla tre punkter – (1) att läsa om sin omvärld i större perspektiv, (2) läsa om sin lokalpolitik och närsamhället och inte att förglömma den viktiga kulturupplevelsen av att läsa och lyssna. Om man bortser från de uppenbara källorna till kultur så har jag en punkt för (3) mysläsning och inspiration.

Jag har också lagt in en bonus i listan, för den som drivs av ilska och hatföljer på sociala medier så har jag några mer hälsosamma tips. Jag utgår från att ilskan kommer sig av att vilja skapa ett gott samhälle nämligen.

 

1. I jakt på de större perspektiven… 

Tänk ”morgontidningen” på den tiden man kunde få hem en sådan. Här ska du kunna läsa om EU:s olika beslut, dumma saker amerikaner säger och rapporter från små små länder som du inte visste fanns. Vem är jag och vad är min plats i världen? Det ger perspektiv att läsa om andra, och många beslut som tas långt bort från vår horisont kan påverka oss på oanade vis. I de större nyhetstidningarna finns ofta en analytisk krönika som kan hjälpa en i ens tankar, vare sig man håller med om analysen eller inte. För de stora perspektiven har vi den stora fördelen i Sverige att vi har tillgång till public service i radio och TV – och de går även att streama över nätet. 

Budget: svt.se och sr.se, streama nyhetsprogrammen till exempel på telefonen. Obs! Missa inte att grymma Utbildningsradion har en egen play-app, och den är fantastisk!

Mellan: Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet täcker in både Sverige och världen på mer eller mindre lyckade vis. Dessa kan en prenumerera på både digitalt och fysiskt, men utdelningen på norrländsk landsbygd går generellt med postbilen vilket gör att du får en jätteklump med gamla nyheter på måndag från helgen. En variant är att prenumerera på en tidning på lätt svenska som 8sidor, journalisterna är grymma på att sammanfatta nyheter! Utdelning en gång i veckan med bara det viktigaste.

Överkurs: Komplettera med ett utländskt nyhetsmedium – Brittiska The Guardian har en internationell utgåva som går att prenumerera på i fysisk form! Men det är ju klart billigare att ge en slant till theguardian.com och få tillgång till den internationella utgåvan den vägen. I den får en rapporter från andra sidan jordklotet, Australien till exempel, som att det vore nästgårds, men framför allt ger Guardian plats för en hel del europeiska nyheter som inte får plats i svenska nyheter.

 

2. Lokalt perspektiv. 

Gå så nära du kan! Men tänk på att söka dig till lokala nyheter, inte lokala livsstilsmagasin som ska inspirera till att handla eller semestra lokalt. Det har sin plats det med, men inte just på den här punkten.

Det är viktigt att vi vågar ge plats för obekväma nyheter och torra genomgångar av vad lokala politiker säger i fullmäktige. Rätt vad det är säger någon något som betyder väldigt mycket för dig som läser. Och bara så har du möjlighet att förändra, om du har fått veta VAD du vill förändra.

Bara i lokalpressen finns det organiserade byskvallret, i form av foton på nyfödda och dödsannonser. Annonser från lokala föreningar, information från Trafikverket och var kommunen kommer att lägga ut förslaget på ny översiktsplan som du kan behöva titta på för att ge dina synpunkter direkt istället för att efter faktum skrika ut på Facebook att alla som jobbar på kommunen är idioter. Att inte kunna vara med i debatten skapar en känsla av utanförskap, i en tid då vi mer än någonsin behöver känna trygghet i vi-känslan. Våga gå nära.

Budget: Sveriges Radios lokala kanaler i P4, SVT och TV4 har lokala nyhetssändningar. De rapporterar dock sällan lika lokalt som exempelvis lokaltidningen men duger så gott för de viktigaste nyheterna. Har du tid att hänga ofta på biblioteket så finns där alltid lokala dagstidningar. Om inte din arbetsplats har tidningar i fikarummet kan du kanske införa det?

Mellan: mittmedia ger ut Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Ångermanland både fysiskt och digitalt. ÖA delar också ut en gratis variant varannan fredag. I den digitala prenumerationen kommer en åt både ÖA och TÅ vilket jag som bor på gränsen tycker är väldigt behändigt. Nordsverige är också ett alternativ, prenumeranter får hem varje torsdag och de täcker in Kramfors, Sollefteås och Örnsköldsviks kommuner. Finns även på nätet såklart!

Överkurs: Ge bort en lokal prenumeration till nån som behöver! De lokala tidningarna är förhållandevis dyra och tunna utgåvor, det är riktigt svårt med ekonomin för många då tidningens annonsutrymme numera tävlar med många fler annonsplatser. Det är väldigt viktigt att stödja den lokala journalistiken (eller kanske snarare det där ekosystemet som jag pratade om) men alla har helt enkelt inte råd. Har du råd, gör en insats. 

 

3. Inspiration och mysläsning. 

Här finns plats för det skönt glättiga livsstilsmagasinet, eller reportage som orkar gå ned på djupet. Kanske ett magasin om litteratur som får dig att vilja läsa/lyssna på fler böcker? Tips från coachen – vackra och smarta magasinet Hemslöjd eller långa men lättillgängliga reportagen i Filter. Det finns flera gratis magasin, rena rama reklamen ofta men va fan, allt som ger inspiration är kul och nyttigt! Se det för vad det är dock. Magasin Höga Kusten sysslar helt enkelt inte med nyhetsjournalistisk. Glöm inte att flera organisationer ger ut egna tidningar, många är riktigt bra och värda ett medlemskap! 

Budget: Biblioteken är så bra på att ta in både nyheter och livsstil! I tidningshyllorna på biblioteket står tidningarna upp, visste du att resten av årets utgåvor brukar ligga bakom? Lyft på det lutande ”hyllplanet”, där bakom är ett utrymme fyllt av årets guld. En del bibliotek säljer också ut några år gamla utgåvor billigt, inte så intressant för snabba nyheter kanske men jag har fyndat en hel årgång av Hemslöjd jag.

Mellan: Om du liksom jag har svårt att välja, så finns det flera appar som ”streamar” magasin. Readly har jag fastnat för på sistone, här finns också kvällstidningarnas bilagor. Betala en summa per månad och fri tillgång till hela utbudet! Det finns några olika appar på marknaden och det brukar vara ungefär samma utbud och upplägg. Ztory har utöver samma koncept med magasin som Readly, dessutom en barnavdelning med e-böcker.

Överkurs: zinio.com gör det möjligt att köpa enstaka digitala nummer eller hela prenumerationer av utländska magasin. Man betalar per nummer/prenumeration genom appen och kommer åt magasinen på deras hemsida eller i appen. Här finns MÅÅÅÅÅNGA magasin! Och det är billigare än att köpa blädderbart från Pressbyrån.

 

//public domain CC0

 

BONUS! Hatläsning bortom hatföljning på sociala medier.

En seriös journalistisk produkt tar hänsyn till flera sidor av myntet, så länge de tar sig tid och råd till det, och därför kan du räkna med att möta nya perspektiv bara genom att följa listan från 1-3. Den här punkten är mer tänkt för den som går igång på att bli arg och hatföljer olika konton på sociala medier.

Prova att läsa något du inte alls tycker om men i analogt format. Där någon har tagit sig tid att formulera och argumentera, bortanför affektens mecka Sociala Medier. Det är mycket lättare att ta till sig vad De Andra säger, hur de kanske tänker, när en har magstöd från ovan nämnda medievarianter. För att kunna förändra är det bra att känna sin fiende, och vara beredd på deras argument. När jag känner mig förstådd av de medier som tar mig på allvar, och känner mig sedd av den lokala journalistiken, då har jag också styrka och mod att möta min fiende. Vi behöver byta perspektiv medan vi står stadigt med båda fötterna på jorden så vi inte behöver bli så sabla arg. 

Budget: Jag skulle säga biblioteket igen. Ofta har biblioteken tillgång till digitala prenumerationer genom sina besöksdatorer också, fråga!

Mellan: I ett konto på i digitala tjänster som ger tillgång till många källor kan en också passa på att läsa nåt som förvånar en själv. Betala inte extra för att bli arg med nån prenumeration eller digital ingång till material du inte själv tror på, såklart. Det är ju sånt här man kan ha sociala medier till, för algoritmerna älskar när du blir arg och kommer bara ge dig mer av samma!

Överkurs: Använd din trygghet för att formulera möjliga svarsargument till det du inte känner dig bekväm med på Andra sidan, och våga möta människorna bakom argumenten. Resonera istället för att gräla, skapa en plats för att dina synpunkter kan bli någon annans Andra sida. Prata som en giraff. 

Digitalt eller blädderbart?

Jag är uppväxt med morgontidningar av köksbordsstorlek. De äldre tidningars format och papper har därför fått ett skimmer av chokladmjölk och ostmacka, som kanske inte riktigt håller för tidens tand. Vi har vant oss att ta in både det ena och det andra genom skärmar, och distributionen av papperstidningar kostar mycket pengar som inte ens jag känner riktigt är värt sin peng alltid. Om man som jag bor på landet är det dessutom inte längre möjligt att få hem en rikstidning till frukostgröten, och inte alls på helgerna. Jag kan inte påstå att jag saknar mängden papper som går till pappersåtervinning. För det dagliga nyhetsintaget finns det schysta appar för i princip alla nyhetsmedier, och för radio och tv går det ju att streama när man själv har tid att lyssna och se. 

Digitala medier kan du dela i digitala forum, men de blädderbara medierna kan du dela med grannen (rulla ihop och tryck in mellan handtaget och dörren), lämna på bussens säte, på fikabordet… Vad känns bäst för dig?

En viktig aspekt av blädderbara medier är att man visar sin omgivning att man läser. Kan vara värdefullt till exempel bland barn, att det är skillnad mellan att slösurfa på telefonen och att läsa en tidning. För våra ögon är det dessutom bättre att läsa på papper än skärm, då skärmen lurar ögat att inte blinka tillräckligt ofta. Låt ögonen pausa ofta!

Radio, TV och podcaster

Ett bra alternativ för att vårda ögonen är såklart att lyssna på nyheter och löst prat. Streaming är nog som bekant ”det nya svarta”, och det gör det möjligt att lyssna och se på precis det du vill lyssna och se på. Borta är tiden då du fick offra dig att kolla slutet på Agenda för att det snart skulle börja nån film. Det innebär också att du tappar något mått av insikt, från de avslutande kommentarerna på Agenda.

Våga därför välja något fiberrikt med mycket grönsaker till, som själen mår bra av i det långa loppet även om det där lösgodiset med spännande rubriker också är gott. 

Publicerat

Så kan du odla vattensmart (18 punkter!!)

De två senaste somrarna har vår brunn, vid en naturlig kallkälla, sinat. ”NÄÄÄÄÄhähähähä” har ofärdiga grannen frustat av återhållet gapflabb, ”den har aldrig sinat sedan min farfar grävde den artonhundrasentnånting!” (min tideräkning, minnet sviktar mer för mig än honom). Men klimatförändringarna kör sitt eget lilla race, och förra årets rekordtorka har nu enligt ett forskarlag kunnat kopplas till vårt jordklots ändrade vindförhållanden. Vindförhållanden som lika gärna kan åstadkomma en rekordblöt sommar…

Extremväder kan man kalla det, men jag tror att det framför allt handlar om behovet av att omdefiniera Den Svenska Sommaren, med svala strilande regn gärna nattetid. Vi kommer i stället få fler skyfall, där vattnet inte hinner ner i backen innan det forsar vidare till ytliga vattensamlingar. Kul för den som vill bada kyligt och grumligt, men grundvattnet behövs för både odlade och naturliga perenner och annueller.

Mitt korta råd är att skapa utrymme för skyfall och vårens smältvatten, se över vilka diken som behövs och vart de borde styras eller helt täppas igen. Hitta områden som vattnet kan få översvämma, kunna stanna upp. Samla in vatten i tunnor och små tillfälliga dammar, men låt det också få sippra ned genom markskiktet och bli till vårt livsviktiga grundvatten!

Vi har historiskt haft ett överflöd av vatten året runt i de flesta delar av Sverige och dikena ser ut därefter. Vi har varit bortskämda med att kunna mixtra med vattenflödena, med dammar och flottning.

Mycket av den omställning som krävs ligger på samhället i stort, men det finns mycket du kan göra hemma i ditt eget ekosystem!

Vattnets naturliga kretslopp är det mest resilienta vattensystemet och det kan man värna även i sin egen trädgård! Lägg till myrar och växters rötter till illustrationen.

Den här våren känns hittills som något schizofren, först oron över torkan och nu en stilla undran om det kommer sluta snöa snart? Men mina regntunnor är smockfulla och kallkällan med. Det här behöver jorden efter de somrar vi har haft! Så hur resten av säsongen än blir, är det hög tid att börja planera för fler skyfall, och oftare torka.

 

Ett. Regntunnor är steg ett, en till varje husknut. Sätt upp stuprännor på varenda takbit du kan hitta. Seriekoppla tunnorna så kan veckor av regn användas för bevattning en torrare period.

Två. Samla snö på våren. Jag brukar fylla en tunna med snö, och fylla på allteftersom snön smälter och tar mindre plats. Hur gridig ska man vara? Samvetet styr, den snö du tar snuvar du grundvattnet på. Min trädgård är brant så mycket av smältvattnet skulle annars rinna bort särskilt så länge jag inte täpper igen dräneringsdikena genom gräsmattan. Men den tunnan vatten kan rädda en hel del plantor!

Tre. Plantera perenner, deras långa rötter drar till sig vatten och buskage skuggar och skyddar.

Fyra. Plantera perenner på hösten! Eller en regnig sommar. Snälla handeln och kommunala planteringar sluta vårplantera perenner för att sen pumpa dom med vatten! I kruka behöver dom vattnas också såklart men efter plantering behöver de en fuktig miljö för att rötterna ska utvecklas – vänta med det tills jorden är fuktig naturligt på hösten. Ev stödbevattning sker ändå kortare period än över den dessutom mest torkintensiva perioden.

Fem. Skugga skugga skugga, lövträd är bästa mest effektiva skuggan! Björk är väldigt vattenkrävande (och allergenrik) så i min trädgård gynnar jag istället sälg och andra viden, lönn, syrener, rönn, asp… Så många fåglar och insekter som gillar mångfald av löv med.

Sex. Täckodla, jätteviktigt! Gör ENORM skillnad i och med att det hindrar bortdunstning av fukt och samlar på sig dagg på natten. Nyplanterade perenner täcker jag med rejäla mängder täckmaterial av olika slag, brukar fylla på under säsongen med gräsklipp och allmänt trädgårsbös. Enligt Skogsträdgård – odla ätbart överallt bör perennerna täckas med en meters radie, i 3-5 år för att må allra bäst!

Sju. Jobba med jorden, vi vill ha lucker och fluffig jord i odlingar och en tät, skyddande grässvål för gräsmattan. Men håll den gräsmattan lagom stor.

Åtta. Fluffig och lucker odlingsjord får man av täckodling med smarta material, till exempel kompost (från mogna kompostbehållaren, inte direkt från köket då snor kråkorna det!). Det fluffiga materialet suger upp vattnet, och fluffigheten gör det lätt för växterna att fixa rötter för att nå maximalt med vatten. Vatten transporteras i jorden i form av små små droppar, som rinner längs olika material och former. Lerrik jord binder däremot mycket vatten, jättebra på sitt vis, men det blir tungjobbat för rötter att bildas och även dra till sig vattendropparna. Så att säga. Leran passar bättre i översvämningsområdena!

Nio. Det som behöver vattnas, vattna på kvällen. Det brukar sägas ”tidigt på morgonen” men för den som inte vet, här har vi rätt ljust många nätter och det kan bli stark sol och värme redan snortidigt på ”morgonen”. Vattna på kvällen för att minska avdunstningen maximalt. Vattnet hinner absorberas av jorden runt om plantan och är redo för yrvakna rötter medan du får sova ut.

Tio. Våga vägra diken! Särskilt smältvattnet nu på våren, täpp till allt du kan och orkar, låt vattnet svämma över hela trädgården och lite till! Det ger vattnet mer tid till att sippra ner i DIN trädgård istället för att sköljas ut i vårfloden. Alla med platt mark får sånt vatten, det är väl orättvist att vi med bucklig terräng ska bli utan?

Elva. Skapa översvämningsområden i trädgården, när regnet kommer så kommer det allt oftare i skyfallsform. Se till att det också, precis som smältvattnet nu i vår, får ligga kvar så länge som möjligt på backen. Har du dessutom yviga perenner i närheten så älskar de den fuktiga luften som bladen frossar i. Låt perennerna dricka när det finns rörligt markvatten helt enkelt!

Tolv. Har du skog? Se över din skötsel och blanda ut med lövträd i din odling, de är viktiga för att minska avrinningen och stoppa barkbaggen som ju gynnas av det här hetare vädret. I ekoguiden och kunskapsbanken finns tips på folk och litteratur som jobbar med hållbara skogsbruksformer. Låt dig inspireras och anpassa din odling så bra du kan. Ett kalhygge förlorar stora mängder vatten som egentligen ska absorberas av jorden och bilda bäckar, våtmarker och grundvatten för mycket större områden än din skog täcker.

Tretton. Täpp inte igen rörligt vatten som bäckar och åar, alltså sånt som rinner året runt, det vattnet behövs för olika vattentäkter och våtmarker. Naturliga vattendrag, inte diken alltså, som inte regleras av till exempel småskaliga kraftverk (eller för all del stora) meandrar och påverkar miljön på ett ovärderligt sätt då det skapar bland annat översvämningsytor som ger överskottsvatten till grundvattnet som vi älskar. Ursäkta den långa meningen. Det naturliga flödet av vatten är också viktigt för din lokala biologiska mångfald, med insekter och fåglar och därmed naturlig skadedjursbekämpning.

Fjorton. Inom permakulturodling jobbar man gärna med att skapa dammar och smarta diken. Här tvistar de lärde om nyttan av dammar i vårt klimat, och jag känner mig själv väldigt kluven. En damm är ju tät i botten för att samla vatten så det gynnar inte bildningen av grundvatten. Skapar man istället översvämningsytor så hjälper man naturen att utnyttja de vattenmagasin som redan finns. Våtmarker är till exempel sjukt bra på helt naturlig och billig vattenrening samt grundvattenmagasin. Är ni ett gäng hushåll som börjar stoppa tillflödet av vatten, beroende på våtmarkens storlek och tillflöden, så kan den påverkas negativt.

Femton. Ett lämpligare sätt att samla vatten på permakulturvis är att gräva små gropar uppströms planteringar, per planta liksom. Regnvatten kan då stanna upp där och sippra ned kring plantan. Låt lillgropen växa igen naturligt allteftersom, plantan blir ju allt bättre på att hitta ner till grundvattnet. Men två säsonger borde den nog finnas kvar.

Sexton. Inom permakultur använder man även ris och grenar som en slags vattenreservoar, som då gynnar mikroklimatet just där. Nästan så att man bygger sig en liten hemma-myr, där organiskt material kan få blötas ner rejält och ruttna ihop. Se till att det finns skugga bara så vattnet stannar i marken.

Sjutton. Terrassera! Att bygga som trappsteg för odlingen kanske framför allt, hjälper det rörliga ytvattnet framför allt att stanna upp och hinna sippra ned i backen på sin väg utför. Utför? Ja allt vatten rör sig nedströms, nedför, utför. Antingen ner i backen, eller längre ner i landskapets topografi.

Arton. Våga vägra gräsmatta. Den blir ju så himla trist när den torkar. Den klarar det bättre än man tror, särskilt om grässvålen är tät, men mycket vatten rinner iväg eller avdunstar från en gräsmatta så den gör inte så stor nytta ur ett vattenhushållande perspektiv. Se till att ge den skugga med lövträd eller en studsmatta som får byta plats, och håll den lagom stor. Resten kan vara ängsmark eller varför inte anlägga en skogsträdgård?

 

Lär mer!

Richard Perkins driver en grym permakulturodling i Värmland, fast han pratar engelska. Följ på youtube, otroligt lärorikt! (Och är ungefär lika vass som jag på att hålla sig till ämnet.)

Författarna bakom boken Skogsträdgården driver också Skogsträdgårdsbloggen, och de har grottat ner sig i de flesta ämnen.

Sponge ladders: A water harvesting method for establishing perimeter shelterbelts on sloped sites – eller som jag kallar dom. Hemmamyrar.

Publicerat

No poo och hållbar hudvård, lite recept och braindump!

Att skippa köpeschampoo och -tvålar kan göra nytta både för närmiljö, reningsverk och hemekonomin! 

”No poo” betyder ordagrant ”ingen skit” och är en ordlek från schampo. Numera kan de här produkterna även hamna under begreppet ”minimalism”, same shit different name även om minimalism såklart rymmer mer än bara hygienprodukter. No poo handlar i grunden om alternativ till just schampo och hårvård, men har också i ”folkmun” blivit ett paraplybegrepp för flera hygienprodukter som undviker syntetiska tillsatser. Zero waste är en trevlig bieffekt.

Det finns många olika recept att prova på, här listar jag dem som jag stöter på. Har du egna recept? Dela gärna med dig!

Obs! Kokosolja syftar till den som man köper på burk, finns till exempel som virgin och olika ekomärkningar. Alltså inte tegelstenen från kyldisken!

Obs 2! Det är skillnad på bikarbonat och bakpulver. Bikarbonat är en renare form, som är den man använder i städ- och hygienprodukter. Det ger alltså inte samma effekt att byta ut till bakpulver i nåt av recepten. Googla bikarbonat och du hittar flera webbutiker som säljer städ-bikarbonat i storpack.

Till håret

Maria Österåker tipsar i sin bok Självhushållning i praktiken (boktips för oss nordliga hemmaodlare!) om att prova ett no poo-recept minst två veckor för att ge håret en chans att anpassa sig till det nya läget. Särskilt mycket tålamod får man ha första gången utan köpeschampoo, eftersom ”skiten” sitter i många tvättar och håret då är anpassat till kemikalierna.

När du nu liks är igång och experimenterar, prova att tvätta håret mer sällan om det är så att du idag tvättar det flera gånger i veckan. När jag hade dreads tvättade jag håret en gång i månaden… och det gick över förväntan, dra upp hakan från golvet jag lät många sniffa och ingen klagade på nån sunkig lukt. Nu däremot, låter jag ingen sniffa… Men det ska vi inte uppehålla oss vid nu!

Om håret känns strävt efter tvätt kan man skölja håret efter tvätten med 1 del äppelvidervinäger och 3 delar vatten – vinägerdoften avdunstar allteftersom håret torkar! Surskölj även kallad.

Äggschampo

1 ägg
lite bikarbonat
en skvätt äppelcidervinäger

Blanda och använd i blött hår. Det är i bikarbonaten som reningseffekten finns, medan ägg och äppelcidervinäger är naturliga mjukgörare (i stället för till exempel det silikon som ofta finns i vanliga köpeschampo). Använd schampot genast.

Grundschampo

Bikarbonat
Äppelcidervinäger

Experimentera fram din egna perfekta blandning och blanda i blött hår. En metod är att blanda bikarbonat med vatten och ”schamponera” med, för att sedan skölja ur det med vatten blandat med äppelcidervinäger – alltså två steg.

Rågpoo från nopoo.se

Lite mer bakning, men går att förvara i kylskåp ca 2 veckor.

4 msk rågflingor som legat och dragit i 4-4,5 dl vatten. Rågflingorna kan du spara till gröt eller nåt, vattnet silas bort och blandas med 4 äggulor och 1 msk honung. För doft och mjukhet kan man lägga till 2-3 droppar eterisk olja resp 1 msk citronsaft.

”Massera in den mängd du behöver för att täcka hela håret. Spara det som blir över i kylskåpet till kommande tvättar. Massera hårbotten minst två minuter och skölj ur NOGA med svalt till ljummet vatten, INTE varmt vatten som kan få äggulorna att stelna.” nopoo.se

Hardcore hippie schampo

Vatten

Japp! För den som inte har väldigt mycket produktion av fett från hårbotten så duger varmt vatten bra långt, sägs det. Det feta glänsande håret som vi förknippar med att tvätta håret ”för sällan”, kommer sig av att våra köpeschampon torkar ut hårbotten och fettproduktionen går då in i panik och överproducerar järnet. De mineraloljor som är tillsatta täpper dessutom igen porerna i huden på huvudet så att hela hårbotten får svårt att ”andas”. Många som har börjat med hemmablandade schampon landar efter en tid i att bara använda vatten, då håret har kunnat anpassa sig efter den faktiska verkligheten och inte i panik reagerar på köpeschampots hårda behandling.

 Ådalens hårskölj

”Sökandet efter den perfekta no poo hårtvätten fortsätter. Bikarbonat och ägg var väl inte direkt någon hit för mitt hår, blev lite torr i håret och hårbotten. Och efter att ha läst på mer om bikarbonat kändes det lite väl brutalt att utsätta hår och hårbotten för så basiskt pH. Honung följt av surskölj av hibiskusavkok är det som funkat bäst hittills för mig. Men nu ska jag testa rågtvätt! Har bara läst positivt om det, så det ska bli spännande!” @ekoiadalen med en asbra nopoo-diskussion bland sina följare, för den som känner för att förkovra sig.

Till kroppen och dess detaljer

För att göra egen tvål behöver man oftast lut, och det krävs ett mindre tvållabb med skyddsglasögon inblandat. Använder man inte lut, får man göra ännu mer labberier. Så det hoppar vi över, kolla igenom mina tips under ”No poo från affärn” för schysta tvålideer.

Det finns annat man lätt kan göra själv i stället!

Lotion

Kokosolja!

Smeta på, låt det smälta in, njut.

Deodorant a la Maria Österåker

1/2 dl bikarbonat
1/2 dl majsstärkelse
5-6 msk kokosolja
5-20 droppar tea tree-olja

Blanda de torra ingredienserna och oljorna i separata bunkar, innan du blandar ihop torrt med vått. Kokosolja är ju mjuk i rumstemperatur så här kan man välja att ha ”deon” i burk som man plockar upp klickar ur, eller forma som ett deostick och lägga i kylskåp. Garanterat fritt från aluminium och kokosoljan gör gott för huden!

Tandkräm a la Maria Österåker

5 msk kokosolja
2 msk bikarbonat
1/2 msk finmortlad xylitol eller en gnutta stevia, om en vill (båda är naturliga sötningsmedel)
några droppar eterisk olja, om en vill

Gör kokosoljan flytande genom att placera den över ett varmvattenbad, och blanda i övriga ingredienser. Förvara i en burk och peta upp lagom mängd med tandborsten när du vill borsta tänderna!

Obs! Tandläkare rekommenderar som ni vet att använda tandkräm som innehåller fluor. En del inom no poo och giftfri livsstil söker sig bort från den rekommendationen av olika skäl, och det är ju som inte olagligt men något att tänka på och eventuellt hålla för sig själv (hos tandläkaren). Men, genom att göra sin egen tandkräm har du kanske istället råd att faktiskt gå till tandläkaren som kan dubbelkolla att allt står rätt till i munnen…

Oilpulling

Detta ska ses som ett komplement till tandborstningen. Enligt den auyrvediska filosofin så ger detta vitare tänder och ett friskare tandkött, genom att olja ”drar ut” bakterier och annat skrufs ur munhålan.

Varje morgon när man har vaknat, innan frukost och tandborstning, stoppa in en klick (allt från tesked till matsked nämns) kokosolja i munnen. Under ca en kvart skyfflar man omkring klicken i munnen, låter oljan silas mellan tänderna och alla deras gömslen. Spotta ut i papperskorgen eftersom fett gärna täpper till avlopp, eller svälj. Nu kan du fortsätta dagen!

 

No poo från affärn

Ids du inte göra fan allt själv? Då finns det numera schysta mijövänliga alternativ till alla hygienprodukter du kan tänka dig!

c/o Gerd norrländskt och svensktillverkat, tjoho!

Dr Bronner är ett amerikanskt företag som gör tvålar som passar till allt – håret, kroppen, händerna, tvätten… Framför allt så doftar det gott och finns i både flytande storpack och fasta tvålar.

Ren olivtvål passar bra till händer, kropp och hår. Doftar inget särskilt om inte doft är tillsatt. Många tvålar i handeln kallar sig olivtvål men är i själva verket vanlig kemitvål med olivolja tillsatt, så kolla innehållsförteckningarna! Aleppotvål är en slags olivtvål som har vårdande lagerbärsolja inblandat i olika grad, men här finns också luriga fejktvålar så glöm inte att kolla innehållsförteckningen.

Maria Åkerberg är ett svenskt schyst hud- och sminkmärke, som kostar skjortan. Enligt de som har provat lär produkterna dock vara värda sin vikt i guld. Här används kemikalier, men dem är valda med omsorg om både hud och miljö. Some poo-märke, som väcker diskussionen om vad som ska räknas som ”kemikalie” och inte, för även olivolja är ju en kemikalie ifall man ska vara petnoga.

Weleda är ett favoritmärke här hos oss, de har tyvärr ganska mycket parfym i sina produkter men särskilt hudkrämen ”skin food” är bara outstanding och en räddning för nariga vintriga fingrar. Fettet i hudkrämen kommer från fårpäls, bäst i test!

Hälsokostbutiker brukar sälja alternativa och lite mindre märken, ofta är det där du kan hitta till exempel tandkräm i olika smaker men utan fluor.

Städa med miljömärkt diskmedel eller miljömärkt såpa. Den som handdiskar brukar ha en sprayflaska med utspätt diskmedel, det går bra att spraya med lite överallt i köket vars ytor lätt täcks med fett från matos. Särskilt hos den som inte har nån köksfläkt, har jag hört……………….

Se upp med produkter från Lush och Body Shop i synnerhet. Lush lägger i både det ena och andra i en del av sina produkter, och de starka dofterna kan skapa problem för den med känslig hy eller näsa. Body Shops fokus är ju det här med att inte prova sina produkter på djur i första hand, väl så gott men det är ju inte detsamma som att jobba för att vara först utan hormonstörande tillsatser i hudkrämerna. Jag älskar Lush tvålar och badbomber, men kollar upp ingredienserna så jag inte släpper ut till exempel små bitar av metaller som ska glittra eller mikroplaster i största allmänhet.

 

Läs mer

5 nopoo-recept från bloggen Kemikalieklok, flera fina beskrivningar och tips på vägen mot din ultimata hårtvättsrutin

No Poo.se var först med att anamma den här roliga engelska ordleken

Organicmakers nopoo upphöjt till modern estetik, med allt från kladdig hemmablandning till hemmalabb.

Gröna städtips från Naturskyddsföreningen

 

Publicerat

Rädda våra vatten #ProtectWater med Älvräddarna och WWF

Europakommissionen utreder Vattendirektivet, som är en stark lagstiftning för att kunna skydda våra vattendrag och sjöar. Särskilt viktigt är detta i jakten på renare el – att öka vattenkraften är inte en lösning med tanke på de stora negativa effekter det har på närmiljön. Andra hot mot våra vatten är exempelvis gruvdriften. Nu är även Europakommissionen ett hot, då det finns risk för en försvagning av lagen.

Älvräddarna är stolta att delta i #ProtectWater, en kampanj som leds av WWF, European Environmental Bureau (EEB), European Rivers Network, European Anglers Alliance, Wetlands International och BirdLife Europe.

Liksom övriga deltagande organisationer menar vi att EUs starka vattenlagstiftning – Vattendirektivet (Water Framework Directive, WFD) – är det bästa verktyget vi har i kampen för att skydda och bevara Europas floder, sjöar och våtmarker.

Älvräddarnas kampanjsida – Skriv på du med!

WWF:s kampanjsida på engelska

Publicerat

Största utmaningen för omställning på landsbygden är transporterna

cyklar i snö

Senaste rapporten från IPCC förordar rätt kraftiga samhällsförändringar, och dem skulle ha hänt typ igår. Maktlösheten breder ut sig i tonerna av, ursäkta, gnäll över bensinpriser.

Jag har svårt för kritiken över bensinpriser. Vi behöver inga allmosor i form av avdrag/bidrag för ett redan trasigt bränsle, vi behöver trovärdiga alternativ! Alternativen för till exempel persontransporter riktas mot tätorter och korta resor (kollektivtrafik, elcyklar), och de flesta bor ju där så why not… Men samtidigt som bensinpriset höjs så ökar på landsbygden 1. behoven av tunga bilar när vägunderhåll blir sämre, och 2. avstånden då servicen minskar oförtrutet. Om vi bara lyckas stoppa en del centralisering, så har vi fortfarande långa resvägar där folk och fä försöker ta sig fram. Vi behöver alltså också få tillbaka lite av det vi har tappat genom åren. Transporterna av de varor som körs fram och tillbaka längs vägarna i långtradare ska vi inte ens tala om. Där har man inte ens lyckats lagstifta för säkerhetens skull (europa-trailrar med hjul-set som inte fixar vinterväglag), kan man tänka sig att något kan ske i klimatets namn åtminstone?

Den ena delen av omställningen av våra transporter faller alltså på samhället. Att värna det lokala samhället istället för att splittra oss med långa avstånd, att vårda vägar så vi inte behöver köra tung persontrafik, fortsätta öka takten på fiberutbyggnad och underlätta arbete hemifrån tex vid tufft körväder för de som kan. Hemtjänsten kan ju inte gärna jobba hemifrån, men det är också barockt att deras värdefulla tid ska slösas på de långa köravstånden. Givetvis kan inte typ Kramfors kommun stå för detta ensamt, det är storsamhället som måste tänka om, STÄLLA OM på riktigt.

Tills dess?

Så kan vi minska våra egna behov av transporter

1. Köpa sällanvaror och viss mat i bulk, rejäl bulk!

Fördelen för landsbygden är att vi ofta har bonusutrymmen, säg en källare eller vind. Ställ dit en frys om du inte redan har en extra! Skapa utrymme för ett gammaldags skafferi, där du kan lagra matvaror hemma istället för på hyllorna i affären. Exempelvis köttlåda, med naturbetat lokalt kött som har minimal påverkan på klimatet trots nötkött. Naturbete i sig har minst påverkan om man prompt ska äta nötkött, men naturbetesmarker är också viktiga helt natyurliga buffertzoner för väder, vind och annat som kan gå snett. Även viltkött som älg är såklart lämpligt att bunkra. Schampo och tvättmedel behöver man inte ens en frys för att kunna bunkra.

2. Gå ihop och samåk, ta bussen.

Lobba för fler pendlarparkeringar, utnyttja redan etablerade föreningar (byalag, vägförening, skidklubb..) för att bygga upp ett nätverk för viss samåkning.

3. Solceller för egen elförsörjning.

Vindkraftverk producerar el ofta för export, solcellerna kan vi behålla för oss själva. Samhället blir allt mer elsmart med en totalt sett minskning av elförbrukningen, samtidigt som landet i perioder faktiskt upplever elbrist. Den hållbara elproduktionen är ännu inte så jämn, så alla källor behövs för att täcka upp samhällets hela behov av el. Elbilen behöver el även mellan tankställena, med egen solel vet du att elen har producerats schyst.

4. Tänk nytt angäende behov av bil.

Hur använder du din? Behöver du en stark jävel? Kan du gå ihop med grannen och starta starkjävel-pool och använda den vid behov, inte för att handla choklad på macken? Det har du ju elbilen till! 🙂 Ja eller cykeln för all del… Sparkföre blir ju tyvärr allt mer sårbart i takt med klimatförändringarna, men för närvarande kan i alla fall jag köra snabbt till Ica för egen fot!

5. Bli mer självförsörjande.

Odla färsk mat åtminstone under sommaren, köp fryst svenskt däremellan. Att värna svenskt jordbruk är också att värna klimatet, även om transporter av mat är försumbart i det stora hela (jo det är sant, och det säger nog mer om våra övriga transporter än om maten). Den lokala maten gynnar vår lokala miljö, med biologisk mångfald och lokala jobb. Ju fler vi är som bor i byarna, desto mer troligt är det att lokala matbutiken kan överleva och du behöver bunkra mindre.

6. Semestra hållbart!

Behöver du verkligen flyga? Var då borta länge och skippa weekendresorna med flyget, igår! (Och lobba för snabbare och fler tåg norröver) Flygsemester vart tredje år istället för varje?

 

Jag tycker det är bilberoendet som är det svåraste här utanför stan, vad finns det mer för knep för att minska sitt eget beroende i väntan på närmare service?