Så vinner du över fejk news och foliehattar

Att ta ett mer medvetet grepp om ditt nyhetsintag är att värdera din tid högre, och vårdar din själ. Det dämpar klimatångest och viruspanik. Här är mina knep!

 

//death to stock

 

Vi försöker hålla oss upplysta med alltför mycket material, allt för många budskap och att vara för närvarande. Bara i vår nutid finns det konceptet, att vara FÖR närvarande! Men det håller ju liksom inte att vara närvarande och upplyst om precis allt, så i tron att vi är det tappar vi kontrollen över vad vi tar in, källkontroll if you will. Men framför allt tappar vi fokus. Där kommer klickisarna in, ettriga rubriker som strösslas omkring vår hela tillvaro som informationssamhällets lösgodis.

Se min plan som en slags mindful, eller medveten, informationsinhämtning. Den här läsningen passar inte på väg in i bussen, men däremot när du har hunnit sätta dig ned och ska åka en bit. Den här läsningen passar inte medan du nattar ungar, däremot när de har somnat. Den här läsningen passar när du vill komma ihåg vad du har läst. Eller när du behöver komma ihåg vart du har läst det!

 

//public domain CC0

Vad BEHÖVER jag läsa?

Kort sagt så anser jag att en behöver fylla tre punkter – (1) att läsa om sin omvärld i större perspektiv, (2) läsa om sin lokalpolitik och närsamhället och inte att förglömma den viktiga kulturupplevelsen av att läsa och lyssna. Om man bortser från de uppenbara källorna till kultur så har jag en punkt för (3) mysläsning och inspiration.

Jag har också lagt in en bonus i listan, för den som drivs av ilska och hatföljer på sociala medier så har jag några mer hälsosamma tips. Jag utgår från att ilskan kommer sig av att vilja skapa ett gott samhälle nämligen.

 

1. I jakt på de större perspektiven… 

Tänk ”morgontidningen” på den tiden man kunde få hem en sådan. Här ska du kunna läsa om EU:s olika beslut, dumma saker amerikaner säger och rapporter från små små länder som du inte visste fanns. Vem är jag och vad är min plats i världen? Det ger perspektiv att läsa om andra, och många beslut som tas långt bort från vår horisont kan påverka oss på oanade vis. I de större nyhetstidningarna finns ofta en analytisk krönika som kan hjälpa en i ens tankar, vare sig man håller med om analysen eller inte. För de stora perspektiven har vi den stora fördelen i Sverige att vi har tillgång till public service i radio och TV – och de går även att streama över nätet. 

Budget: svt.se och sr.se, streama nyhetsprogrammen till exempel på telefonen. Obs! Missa inte att grymma Utbildningsradion har en egen play-app, och den är fantastisk!

Mellan: Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet täcker in både Sverige och världen på mer eller mindre lyckade vis. Dessa kan en prenumerera på både digitalt och fysiskt, men utdelningen på norrländsk landsbygd går generellt med postbilen vilket gör att du får en jätteklump med gamla nyheter på måndag från helgen. En variant är att prenumerera på en tidning på lätt svenska som 8sidor, journalisterna är grymma på att sammanfatta nyheter! Utdelning en gång i veckan med bara det viktigaste.

Överkurs: Komplettera med ett utländskt nyhetsmedium – Brittiska The Guardian har en internationell utgåva som går att prenumerera på i fysisk form! Men det är ju klart billigare att ge en slant till theguardian.com och få tillgång till den internationella utgåvan den vägen. I den får en rapporter från andra sidan jordklotet, Australien till exempel, som att det vore nästgårds, men framför allt ger Guardian plats för en hel del europeiska nyheter som inte får plats i svenska nyheter.

 

2. Lokalt perspektiv. 

Gå så nära du kan! Men tänk på att söka dig till lokala nyheter, inte lokala livsstilsmagasin som ska inspirera till att handla eller semestra lokalt. Det har sin plats det med, men inte just på den här punkten.

Det är viktigt att vi vågar ge plats för obekväma nyheter och torra genomgångar av vad lokala politiker säger i fullmäktige. Rätt vad det är säger någon något som betyder väldigt mycket för dig som läser. Och bara så har du möjlighet att förändra, om du har fått veta VAD du vill förändra.

Bara i lokalpressen finns det organiserade byskvallret, i form av foton på nyfödda och dödsannonser. Annonser från lokala föreningar, information från Trafikverket och var kommunen kommer att lägga ut förslaget på ny översiktsplan som du kan behöva titta på för att ge dina synpunkter direkt istället för att efter faktum skrika ut på Facebook att alla som jobbar på kommunen är idioter. Att inte kunna vara med i debatten skapar en känsla av utanförskap, i en tid då vi mer än någonsin behöver känna trygghet i vi-känslan. Våga gå nära.

Budget: Sveriges Radios lokala kanaler i P4, SVT och TV4 har lokala nyhetssändningar. De rapporterar dock sällan lika lokalt som exempelvis lokaltidningen men duger så gott för de viktigaste nyheterna. Har du tid att hänga ofta på biblioteket så finns där alltid lokala dagstidningar. Om inte din arbetsplats har tidningar i fikarummet kan du kanske införa det?

Mellan: mittmedia ger ut Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Ångermanland både fysiskt och digitalt. ÖA delar också ut en gratis variant varannan fredag. I den digitala prenumerationen kommer en åt både ÖA och TÅ vilket jag som bor på gränsen tycker är väldigt behändigt. Nordsverige är också ett alternativ, prenumeranter får hem varje torsdag och de täcker in Kramfors, Sollefteås och Örnsköldsviks kommuner. Finns även på nätet såklart!

Överkurs: Ge bort en lokal prenumeration till nån som behöver! De lokala tidningarna är förhållandevis dyra och tunna utgåvor, det är riktigt svårt med ekonomin för många då tidningens annonsutrymme numera tävlar med många fler annonsplatser. Det är väldigt viktigt att stödja den lokala journalistiken (eller kanske snarare det där ekosystemet som jag pratade om) men alla har helt enkelt inte råd. Har du råd, gör en insats. 

 

3. Inspiration och mysläsning. 

Här finns plats för det skönt glättiga livsstilsmagasinet, eller reportage som orkar gå ned på djupet. Kanske ett magasin om litteratur som får dig att vilja läsa/lyssna på fler böcker? Tips från coachen – vackra och smarta magasinet Hemslöjd eller långa men lättillgängliga reportagen i Filter. Det finns flera gratis magasin, rena rama reklamen ofta men va fan, allt som ger inspiration är kul och nyttigt! Se det för vad det är dock. Magasin Höga Kusten sysslar helt enkelt inte med nyhetsjournalistisk. Glöm inte att flera organisationer ger ut egna tidningar, många är riktigt bra och värda ett medlemskap! 

Budget: Biblioteken är så bra på att ta in både nyheter och livsstil! I tidningshyllorna på biblioteket står tidningarna upp, visste du att resten av årets utgåvor brukar ligga bakom? Lyft på det lutande ”hyllplanet”, där bakom är ett utrymme fyllt av årets guld. En del bibliotek säljer också ut några år gamla utgåvor billigt, inte så intressant för snabba nyheter kanske men jag har fyndat en hel årgång av Hemslöjd jag.

Mellan: Om du liksom jag har svårt att välja, så finns det flera appar som ”streamar” magasin. Readly har jag fastnat för på sistone, här finns också kvällstidningarnas bilagor. Betala en summa per månad och fri tillgång till hela utbudet! Det finns några olika appar på marknaden och det brukar vara ungefär samma utbud och upplägg. Ztory har utöver samma koncept med magasin som Readly, dessutom en barnavdelning med e-böcker.

Överkurs: zinio.com gör det möjligt att köpa enstaka digitala nummer eller hela prenumerationer av utländska magasin. Man betalar per nummer/prenumeration genom appen och kommer åt magasinen på deras hemsida eller i appen. Här finns MÅÅÅÅÅNGA magasin! Och det är billigare än att köpa blädderbart från Pressbyrån.

 

//public domain CC0

 

BONUS! Hatläsning bortom hatföljning på sociala medier.

En seriös journalistisk produkt tar hänsyn till flera sidor av myntet, så länge de tar sig tid och råd till det, och därför kan du räkna med att möta nya perspektiv bara genom att följa listan från 1-3. Den här punkten är mer tänkt för den som går igång på att bli arg och hatföljer olika konton på sociala medier.

Prova att läsa något du inte alls tycker om men i analogt format. Där någon har tagit sig tid att formulera och argumentera, bortanför affektens mecka Sociala Medier. Det är mycket lättare att ta till sig vad De Andra säger, hur de kanske tänker, när en har magstöd från ovan nämnda medievarianter. För att kunna förändra är det bra att känna sin fiende, och vara beredd på deras argument. När jag känner mig förstådd av de medier som tar mig på allvar, och känner mig sedd av den lokala journalistiken, då har jag också styrka och mod att möta min fiende. Vi behöver byta perspektiv medan vi står stadigt med båda fötterna på jorden så vi inte behöver bli så sabla arg. 

Budget: Jag skulle säga biblioteket igen. Ofta har biblioteken tillgång till digitala prenumerationer genom sina besöksdatorer också, fråga!

Mellan: I ett konto på i digitala tjänster som ger tillgång till många källor kan en också passa på att läsa nåt som förvånar en själv. Betala inte extra för att bli arg med nån prenumeration eller digital ingång till material du inte själv tror på, såklart. Det är ju sånt här man kan ha sociala medier till, för algoritmerna älskar när du blir arg och kommer bara ge dig mer av samma!

Överkurs: Använd din trygghet för att formulera möjliga svarsargument till det du inte känner dig bekväm med på Andra sidan, och våga möta människorna bakom argumenten. Resonera istället för att gräla, skapa en plats för att dina synpunkter kan bli någon annans Andra sida. Prata som en giraff

Digitalt eller blädderbart?

Jag är uppväxt med morgontidningar av köksbordsstorlek. De äldre tidningars format och papper har därför fått ett skimmer av chokladmjölk och ostmacka, som kanske inte riktigt håller för tidens tand. Vi har vant oss att ta in både det ena och det andra genom skärmar, och distributionen av papperstidningar kostar mycket pengar som inte ens jag känner riktigt är värt sin peng alltid. Om man som jag bor på landet är det dessutom inte längre möjligt att få hem en rikstidning till frukostgröten, och inte alls på helgerna. Jag kan inte påstå att jag saknar mängden papper som går till pappersåtervinning. För det dagliga nyhetsintaget finns det schysta appar för i princip alla nyhetsmedier, och för radio och tv går det ju att streama när man själv har tid att lyssna och se. 

Digitala medier kan du dela i digitala forum, men de blädderbara medierna kan du dela med grannen (rulla ihop och tryck in mellan handtaget och dörren), lämna på bussens säte, på fikabordet… Vad känns bäst för dig?

En viktig aspekt av blädderbara medier är att man visar sin omgivning att man läser. Kan vara värdefullt till exempel bland barn, att det är skillnad mellan att slösurfa på telefonen och att läsa en tidning. För våra ögon är det dessutom bättre att läsa på papper än skärm, då skärmen lurar ögat att inte blinka tillräckligt ofta. Låt ögonen pausa ofta!

Radio, TV och podcaster

Ett bra alternativ för att vårda ögonen är såklart att lyssna på nyheter och löst prat. Streaming är nog som bekant ”det nya svarta”, och det gör det möjligt att lyssna och se på precis det du vill lyssna och se på. Borta är tiden då du fick offra dig att kolla slutet på Agenda för att det snart skulle börja nån film. Det innebär också att du tappar något mått av insikt, från de avslutande kommentarerna på Agenda.

Våga därför välja något fiberrikt med mycket grönsaker till, som själen mår bra av i det långa loppet även om det där lösgodiset med spännande rubriker också är gott. 

Så kan du odla vattensmart (18 punkter!!)

De två senaste somrarna har vår brunn, vid en naturlig kallkälla, sinat. ”NÄÄÄÄÄhähähähä” har ofärdiga grannen frustat av återhållet gapflabb, ”den har aldrig sinat sedan min farfar grävde den artonhundrasentnånting!” (min tideräkning, minnet sviktar mer för mig än honom). Men klimatförändringarna kör sitt eget lilla race, och förra årets rekordtorka har nu enligt ett forskarlag kunnat kopplas till vårt jordklots ändrade vindförhållanden. Vindförhållanden som lika gärna kan åstadkomma en rekordblöt sommar…

Extremväder kan man kalla det, men jag tror att det framför allt handlar om behovet av att omdefiniera Den Svenska Sommaren, med svala strilande regn gärna nattetid. Vi kommer i stället få fler skyfall, där vattnet inte hinner ner i backen innan det forsar vidare till ytliga vattensamlingar. Kul för den som vill bada kyligt och grumligt, men grundvattnet behövs för både odlade och naturliga perenner och annueller.

Mitt korta råd är att skapa utrymme för skyfall och vårens smältvatten, se över vilka diken som behövs och vart de borde styras eller helt täppas igen. Hitta områden som vattnet kan få översvämma, kunna stanna upp. Samla in vatten i tunnor och små tillfälliga dammar, men låt det också få sippra ned genom markskiktet och bli till vårt livsviktiga grundvatten!

Vi har historiskt haft ett överflöd av vatten året runt i de flesta delar av Sverige och dikena ser ut därefter. Vi har varit bortskämda med att kunna mixtra med vattenflödena, med dammar och flottning.

Mycket av den omställning som krävs ligger på samhället i stort, men det finns mycket du kan göra hemma i ditt eget ekosystem!

Vattnets naturliga kretslopp är det mest resilienta vattensystemet och det kan man värna även i sin egen trädgård! Lägg till myrar och växters rötter till illustrationen.

Den här våren känns hittills som något schizofren, först oron över torkan och nu en stilla undran om det kommer sluta snöa snart? Men mina regntunnor är smockfulla och kallkällan med. Det här behöver jorden efter de somrar vi har haft! Så hur resten av säsongen än blir, är det hög tid att börja planera för fler skyfall, och oftare torka.

 

Ett. Regntunnor är steg ett, en till varje husknut. Sätt upp stuprännor på varenda takbit du kan hitta. Seriekoppla tunnorna så kan veckor av regn användas för bevattning en torrare period.

Två. Samla snö på våren. Jag brukar fylla en tunna med snö, och fylla på allteftersom snön smälter och tar mindre plats. Hur gridig ska man vara? Samvetet styr, den snö du tar snuvar du grundvattnet på. Min trädgård är brant så mycket av smältvattnet skulle annars rinna bort särskilt så länge jag inte täpper igen dräneringsdikena genom gräsmattan. Men den tunnan vatten kan rädda en hel del plantor!

Tre. Plantera perenner, deras långa rötter drar till sig vatten och buskage skuggar och skyddar.

Fyra. Plantera perenner på hösten! Eller en regnig sommar. Snälla handeln och kommunala planteringar sluta vårplantera perenner för att sen pumpa dom med vatten! I kruka behöver dom vattnas också såklart men efter plantering behöver de en fuktig miljö för att rötterna ska utvecklas – vänta med det tills jorden är fuktig naturligt på hösten. Ev stödbevattning sker ändå kortare period än över den dessutom mest torkintensiva perioden.

Fem. Skugga skugga skugga, lövträd är bästa mest effektiva skuggan! Björk är väldigt vattenkrävande (och allergenrik) så i min trädgård gynnar jag istället sälg och andra viden, lönn, syrener, rönn, asp… Så många fåglar och insekter som gillar mångfald av löv med.

Sex. Täckodla, jätteviktigt! Gör ENORM skillnad i och med att det hindrar bortdunstning av fukt och samlar på sig dagg på natten. Nyplanterade perenner täcker jag med rejäla mängder täckmaterial av olika slag, brukar fylla på under säsongen med gräsklipp och allmänt trädgårsbös. Enligt Skogsträdgård – odla ätbart överallt bör perennerna täckas med en meters radie, i 3-5 år för att må allra bäst!

Sju. Jobba med jorden, vi vill ha lucker och fluffig jord i odlingar och en tät, skyddande grässvål för gräsmattan. Men håll den gräsmattan lagom stor.

Åtta. Fluffig och lucker odlingsjord får man av täckodling med smarta material, till exempel kompost (från mogna kompostbehållaren, inte direkt från köket då snor kråkorna det!). Det fluffiga materialet suger upp vattnet, och fluffigheten gör det lätt för växterna att fixa rötter för att nå maximalt med vatten. Vatten transporteras i jorden i form av små små droppar, som rinner längs olika material och former. Lerrik jord binder däremot mycket vatten, jättebra på sitt vis, men det blir tungjobbat för rötter att bildas och även dra till sig vattendropparna. Så att säga. Leran passar bättre i översvämningsområdena!

Nio. Det som behöver vattnas, vattna på kvällen. Det brukar sägas ”tidigt på morgonen” men för den som inte vet, här har vi rätt ljust många nätter och det kan bli stark sol och värme redan snortidigt på ”morgonen”. Vattna på kvällen för att minska avdunstningen maximalt. Vattnet hinner absorberas av jorden runt om plantan och är redo för yrvakna rötter medan du får sova ut.

Tio. Våga vägra diken! Särskilt smältvattnet nu på våren, täpp till allt du kan och orkar, låt vattnet svämma över hela trädgården och lite till! Det ger vattnet mer tid till att sippra ner i DIN trädgård istället för att sköljas ut i vårfloden. Alla med platt mark får sånt vatten, det är väl orättvist att vi med bucklig terräng ska bli utan?

Elva. Skapa översvämningsområden i trädgården, när regnet kommer så kommer det allt oftare i skyfallsform. Se till att det också, precis som smältvattnet nu i vår, får ligga kvar så länge som möjligt på backen. Har du dessutom yviga perenner i närheten så älskar de den fuktiga luften som bladen frossar i. Låt perennerna dricka när det finns rörligt markvatten helt enkelt!

Tolv. Har du skog? Se över din skötsel och blanda ut med lövträd i din odling, de är viktiga för att minska avrinningen och stoppa barkbaggen som ju gynnas av det här hetare vädret. I ekoguiden och kunskapsbanken finns tips på folk och litteratur som jobbar med hållbara skogsbruksformer. Låt dig inspireras och anpassa din odling så bra du kan. Ett kalhygge förlorar stora mängder vatten som egentligen ska absorberas av jorden och bilda bäckar, våtmarker och grundvatten för mycket större områden än din skog täcker.

Tretton. Täpp inte igen rörligt vatten som bäckar och åar, alltså sånt som rinner året runt, det vattnet behövs för olika vattentäkter och våtmarker. Naturliga vattendrag, inte diken alltså, som inte regleras av till exempel småskaliga kraftverk (eller för all del stora) meandrar och påverkar miljön på ett ovärderligt sätt då det skapar bland annat översvämningsytor som ger överskottsvatten till grundvattnet som vi älskar. Ursäkta den långa meningen. Det naturliga flödet av vatten är också viktigt för din lokala biologiska mångfald, med insekter och fåglar och därmed naturlig skadedjursbekämpning.

Fjorton. Inom permakulturodling jobbar man gärna med att skapa dammar och smarta diken. Här tvistar de lärde om nyttan av dammar i vårt klimat, och jag känner mig själv väldigt kluven. En damm är ju tät i botten för att samla vatten så det gynnar inte bildningen av grundvatten. Skapar man istället översvämningsytor så hjälper man naturen att utnyttja de vattenmagasin som redan finns. Våtmarker är till exempel sjukt bra på helt naturlig och billig vattenrening samt grundvattenmagasin. Är ni ett gäng hushåll som börjar stoppa tillflödet av vatten, beroende på våtmarkens storlek och tillflöden, så kan den påverkas negativt.

Femton. Ett lämpligare sätt att samla vatten på permakulturvis är att gräva små gropar uppströms planteringar, per planta liksom. Regnvatten kan då stanna upp där och sippra ned kring plantan. Låt lillgropen växa igen naturligt allteftersom, plantan blir ju allt bättre på att hitta ner till grundvattnet. Men två säsonger borde den nog finnas kvar.

Sexton. Inom permakultur använder man även ris och grenar som en slags vattenreservoar, som då gynnar mikroklimatet just där. Nästan så att man bygger sig en liten hemma-myr, där organiskt material kan få blötas ner rejält och ruttna ihop. Se till att det finns skugga bara så vattnet stannar i marken.

Sjutton. Terrassera! Att bygga som trappsteg för odlingen kanske framför allt, hjälper det rörliga ytvattnet framför allt att stanna upp och hinna sippra ned i backen på sin väg utför. Utför? Ja allt vatten rör sig nedströms, nedför, utför. Antingen ner i backen, eller längre ner i landskapets topografi.

Arton. Våga vägra gräsmatta. Den blir ju så himla trist när den torkar. Den klarar det bättre än man tror, särskilt om grässvålen är tät, men mycket vatten rinner iväg eller avdunstar från en gräsmatta så den gör inte så stor nytta ur ett vattenhushållande perspektiv. Se till att ge den skugga med lövträd eller en studsmatta som får byta plats, och håll den lagom stor. Resten kan vara ängsmark eller varför inte anlägga en skogsträdgård?

 

Lär mer!

Richard Perkins driver en grym permakulturodling i Värmland, fast han pratar engelska. Följ på youtube, otroligt lärorikt! (Och är ungefär lika vass som jag på att hålla sig till ämnet.)

Författarna bakom boken Skogsträdgården driver också Skogsträdgårdsbloggen, och de har grottat ner sig i de flesta ämnen.

Sponge ladders: A water harvesting method for establishing perimeter shelterbelts on sloped sites – eller som jag kallar dom. Hemmamyrar.

No poo och hållbar hudvård, lite recept och braindump!

Att skippa köpeschampoo och -tvålar kan göra nytta både för närmiljö, reningsverk och hemekonomin! 

”No poo” betyder ordagrant ”ingen skit” och är en ordlek från schampo. Numera kan de här produkterna även hamna under begreppet ”minimalism”, same shit different name även om minimalism såklart rymmer mer än bara hygienprodukter. No poo handlar i grunden om alternativ till just schampo och hårvård, men har också i ”folkmun” blivit ett paraplybegrepp för flera hygienprodukter som undviker syntetiska tillsatser. Zero waste är en trevlig bieffekt.

Det finns många olika recept att prova på, här listar jag dem som jag stöter på. Har du egna recept? Dela gärna med dig!

Obs! Kokosolja syftar till den som man köper på burk, finns till exempel som virgin och olika ekomärkningar. Alltså inte tegelstenen från kyldisken!

Obs 2! Det är skillnad på bikarbonat och bakpulver. Bikarbonat är en renare form, som är den man använder i städ- och hygienprodukter. Det ger alltså inte samma effekt att byta ut till bakpulver i nåt av recepten. Googla bikarbonat och du hittar flera webbutiker som säljer städ-bikarbonat i storpack.

Till håret

Maria Österåker tipsar i sin bok Självhushållning i praktiken (boktips för oss nordliga hemmaodlare!) om att prova ett no poo-recept minst två veckor för att ge håret en chans att anpassa sig till det nya läget. Särskilt mycket tålamod får man ha första gången utan köpeschampoo, eftersom ”skiten” sitter i många tvättar och håret då är anpassat till kemikalierna.

När du nu liks är igång och experimenterar, prova att tvätta håret mer sällan om det är så att du idag tvättar det flera gånger i veckan. När jag hade dreads tvättade jag håret en gång i månaden… och det gick över förväntan, dra upp hakan från golvet jag lät många sniffa och ingen klagade på nån sunkig lukt. Nu däremot, låter jag ingen sniffa… Men det ska vi inte uppehålla oss vid nu!

Om håret känns strävt efter tvätt kan man skölja håret efter tvätten med 1 del äppelvidervinäger och 3 delar vatten – vinägerdoften avdunstar allteftersom håret torkar! Surskölj även kallad.

Äggschampo

1 ägg
lite bikarbonat
en skvätt äppelcidervinäger

Blanda och använd i blött hår. Det är i bikarbonaten som reningseffekten finns, medan ägg och äppelcidervinäger är naturliga mjukgörare (i stället för till exempel det silikon som ofta finns i vanliga köpeschampo). Använd schampot genast.

Grundschampo

Bikarbonat
Äppelcidervinäger

Experimentera fram din egna perfekta blandning och blanda i blött hår. En metod är att blanda bikarbonat med vatten och ”schamponera” med, för att sedan skölja ur det med vatten blandat med äppelcidervinäger – alltså två steg.

Rågpoo från nopoo.se

Lite mer bakning, men går att förvara i kylskåp ca 2 veckor.

4 msk rågflingor som legat och dragit i 4-4,5 dl vatten. Rågflingorna kan du spara till gröt eller nåt, vattnet silas bort och blandas med 4 äggulor och 1 msk honung. För doft och mjukhet kan man lägga till 2-3 droppar eterisk olja resp 1 msk citronsaft.

”Massera in den mängd du behöver för att täcka hela håret. Spara det som blir över i kylskåpet till kommande tvättar. Massera hårbotten minst två minuter och skölj ur NOGA med svalt till ljummet vatten, INTE varmt vatten som kan få äggulorna att stelna.” nopoo.se

Hardcore hippie schampo

Vatten

Japp! För den som inte har väldigt mycket produktion av fett från hårbotten så duger varmt vatten bra långt, sägs det. Det feta glänsande håret som vi förknippar med att tvätta håret ”för sällan”, kommer sig av att våra köpeschampon torkar ut hårbotten och fettproduktionen går då in i panik och överproducerar järnet. De mineraloljor som är tillsatta täpper dessutom igen porerna i huden på huvudet så att hela hårbotten får svårt att ”andas”. Många som har börjat med hemmablandade schampon landar efter en tid i att bara använda vatten, då håret har kunnat anpassa sig efter den faktiska verkligheten och inte i panik reagerar på köpeschampots hårda behandling.

 Ådalens hårskölj

”Sökandet efter den perfekta no poo hårtvätten fortsätter. Bikarbonat och ägg var väl inte direkt någon hit för mitt hår, blev lite torr i håret och hårbotten. Och efter att ha läst på mer om bikarbonat kändes det lite väl brutalt att utsätta hår och hårbotten för så basiskt pH. Honung följt av surskölj av hibiskusavkok är det som funkat bäst hittills för mig. Men nu ska jag testa rågtvätt! Har bara läst positivt om det, så det ska bli spännande!” @ekoiadalen med en asbra nopoo-diskussion bland sina följare, för den som känner för att förkovra sig.

Till kroppen och dess detaljer

För att göra egen tvål behöver man oftast lut, och det krävs ett mindre tvållabb med skyddsglasögon inblandat. Använder man inte lut, får man göra ännu mer labberier. Så det hoppar vi över, kolla igenom mina tips under ”No poo från affärn” för schysta tvålideer.

Det finns annat man lätt kan göra själv i stället!

Lotion

Kokosolja!

Smeta på, låt det smälta in, njut.

Deodorant a la Maria Österåker

1/2 dl bikarbonat
1/2 dl majsstärkelse
5-6 msk kokosolja
5-20 droppar tea tree-olja

Blanda de torra ingredienserna och oljorna i separata bunkar, innan du blandar ihop torrt med vått. Kokosolja är ju mjuk i rumstemperatur så här kan man välja att ha ”deon” i burk som man plockar upp klickar ur, eller forma som ett deostick och lägga i kylskåp. Garanterat fritt från aluminium och kokosoljan gör gott för huden!

Tandkräm a la Maria Österåker

5 msk kokosolja
2 msk bikarbonat
1/2 msk finmortlad xylitol eller en gnutta stevia, om en vill (båda är naturliga sötningsmedel)
några droppar eterisk olja, om en vill

Gör kokosoljan flytande genom att placera den över ett varmvattenbad, och blanda i övriga ingredienser. Förvara i en burk och peta upp lagom mängd med tandborsten när du vill borsta tänderna!

Obs! Tandläkare rekommenderar som ni vet att använda tandkräm som innehåller fluor. En del inom no poo och giftfri livsstil söker sig bort från den rekommendationen av olika skäl, och det är ju som inte olagligt men något att tänka på och eventuellt hålla för sig själv (hos tandläkaren). Men, genom att göra sin egen tandkräm har du kanske istället råd att faktiskt gå till tandläkaren som kan dubbelkolla att allt står rätt till i munnen…

Oilpulling

Detta ska ses som ett komplement till tandborstningen. Enligt den auyrvediska filosofin så ger detta vitare tänder och ett friskare tandkött, genom att olja ”drar ut” bakterier och annat skrufs ur munhålan.

Varje morgon när man har vaknat, innan frukost och tandborstning, stoppa in en klick (allt från tesked till matsked nämns) kokosolja i munnen. Under ca en kvart skyfflar man omkring klicken i munnen, låter oljan silas mellan tänderna och alla deras gömslen. Spotta ut i papperskorgen eftersom fett gärna täpper till avlopp, eller svälj. Nu kan du fortsätta dagen!

 

No poo från affärn

Ids du inte göra fan allt själv? Då finns det numera schysta mijövänliga alternativ till alla hygienprodukter du kan tänka dig!

c/o Gerd norrländskt och svensktillverkat, tjoho!

Dr Bronner är ett amerikanskt företag som gör tvålar som passar till allt – håret, kroppen, händerna, tvätten… Framför allt så doftar det gott och finns i både flytande storpack och fasta tvålar.

Ren olivtvål passar bra till händer, kropp och hår. Doftar inget särskilt om inte doft är tillsatt. Många tvålar i handeln kallar sig olivtvål men är i själva verket vanlig kemitvål med olivolja tillsatt, så kolla innehållsförteckningarna! Aleppotvål är en slags olivtvål som har vårdande lagerbärsolja inblandat i olika grad, men här finns också luriga fejktvålar så glöm inte att kolla innehållsförteckningen.

Maria Åkerberg är ett svenskt schyst hud- och sminkmärke, som kostar skjortan. Enligt de som har provat lär produkterna dock vara värda sin vikt i guld. Här används kemikalier, men dem är valda med omsorg om både hud och miljö. Some poo-märke, som väcker diskussionen om vad som ska räknas som ”kemikalie” och inte, för även olivolja är ju en kemikalie ifall man ska vara petnoga.

Weleda är ett favoritmärke här hos oss, de har tyvärr ganska mycket parfym i sina produkter men särskilt hudkrämen ”skin food” är bara outstanding och en räddning för nariga vintriga fingrar. Fettet i hudkrämen kommer från fårpäls, bäst i test!

Hälsokostbutiker brukar sälja alternativa och lite mindre märken, ofta är det där du kan hitta till exempel tandkräm i olika smaker men utan fluor.

Städa med miljömärkt diskmedel eller miljömärkt såpa. Den som handdiskar brukar ha en sprayflaska med utspätt diskmedel, det går bra att spraya med lite överallt i köket vars ytor lätt täcks med fett från matos. Särskilt hos den som inte har nån köksfläkt, har jag hört……………….

Se upp med produkter från Lush och Body Shop i synnerhet. Lush lägger i både det ena och andra i en del av sina produkter, och de starka dofterna kan skapa problem för den med känslig hy eller näsa. Body Shops fokus är ju det här med att inte prova sina produkter på djur i första hand, väl så gott men det är ju inte detsamma som att jobba för att vara först utan hormonstörande tillsatser i hudkrämerna. Jag älskar Lush tvålar och badbomber, men kollar upp ingredienserna så jag inte släpper ut till exempel små bitar av metaller som ska glittra eller mikroplaster i största allmänhet.

 

Läs mer

5 nopoo-recept från bloggen Kemikalieklok, flera fina beskrivningar och tips på vägen mot din ultimata hårtvättsrutin

No Poo.se var först med att anamma den här roliga engelska ordleken

Organicmakers nopoo upphöjt till modern estetik, med allt från kladdig hemmablandning till hemmalabb.

Gröna städtips från Naturskyddsföreningen

 

Rädda våra vatten #ProtectWater med Älvräddarna och WWF

Europakommissionen utreder Vattendirektivet, som är en stark lagstiftning för att kunna skydda våra vattendrag och sjöar. Särskilt viktigt är detta i jakten på renare el – att öka vattenkraften är inte en lösning med tanke på de stora negativa effekter det har på närmiljön. Andra hot mot våra vatten är exempelvis gruvdriften. Nu är även Europakommissionen ett hot, då det finns risk för en försvagning av lagen.

Älvräddarna är stolta att delta i #ProtectWater, en kampanj som leds av WWF, European Environmental Bureau (EEB), European Rivers Network, European Anglers Alliance, Wetlands International och BirdLife Europe.

Liksom övriga deltagande organisationer menar vi att EUs starka vattenlagstiftning – Vattendirektivet (Water Framework Directive, WFD) – är det bästa verktyget vi har i kampen för att skydda och bevara Europas floder, sjöar och våtmarker.

Älvräddarnas kampanjsida – Skriv på du med!

WWF:s kampanjsida på engelska

Största utmaningen för omställning på landsbygden är transporterna

cyklar i snö

Senaste rapporten från IPCC förordar rätt kraftiga samhällsförändringar, och dem skulle ha hänt typ igår. Maktlösheten breder ut sig i tonerna av, ursäkta, gnäll över bensinpriser.

Jag har svårt för kritiken över bensinpriser. Vi behöver inga allmosor i form av avdrag/bidrag för ett redan trasigt bränsle, vi behöver trovärdiga alternativ! Alternativen för till exempel persontransporter riktas mot tätorter och korta resor (kollektivtrafik, elcyklar), och de flesta bor ju där så why not… Men samtidigt som bensinpriset höjs så ökar på landsbygden 1. behoven av tunga bilar när vägunderhåll blir sämre, och 2. avstånden då servicen minskar oförtrutet. Om vi bara lyckas stoppa en del centralisering, så har vi fortfarande långa resvägar där folk och fä försöker ta sig fram. Vi behöver alltså också få tillbaka lite av det vi har tappat genom åren. Transporterna av de varor som körs fram och tillbaka längs vägarna i långtradare ska vi inte ens tala om. Där har man inte ens lyckats lagstifta för säkerhetens skull (europa-trailrar med hjul-set som inte fixar vinterväglag), kan man tänka sig att något kan ske i klimatets namn åtminstone?

Den ena delen av omställningen av våra transporter faller alltså på samhället. Att värna det lokala samhället istället för att splittra oss med långa avstånd, att vårda vägar så vi inte behöver köra tung persontrafik, fortsätta öka takten på fiberutbyggnad och underlätta arbete hemifrån tex vid tufft körväder för de som kan. Hemtjänsten kan ju inte gärna jobba hemifrån, men det är också barockt att deras värdefulla tid ska slösas på de långa köravstånden. Givetvis kan inte typ Kramfors kommun stå för detta ensamt, det är storsamhället som måste tänka om, STÄLLA OM på riktigt.

Tills dess?

Så kan vi minska våra egna behov av transporter

1. Köpa sällanvaror och viss mat i bulk, rejäl bulk!

Fördelen för landsbygden är att vi ofta har bonusutrymmen, säg en källare eller vind. Ställ dit en frys om du inte redan har en extra! Skapa utrymme för ett gammaldags skafferi, där du kan lagra matvaror hemma istället för på hyllorna i affären. Exempelvis köttlåda, med naturbetat lokalt kött som har minimal påverkan på klimatet trots nötkött. Naturbete i sig har minst påverkan om man prompt ska äta nötkött, men naturbetesmarker är också viktiga helt natyurliga buffertzoner för väder, vind och annat som kan gå snett. Även viltkött som älg är såklart lämpligt att bunkra. Schampo och tvättmedel behöver man inte ens en frys för att kunna bunkra.

2. Gå ihop och samåk, ta bussen.

Lobba för fler pendlarparkeringar, utnyttja redan etablerade föreningar (byalag, vägförening, skidklubb..) för att bygga upp ett nätverk för viss samåkning.

3. Solceller för egen elförsörjning.

Vindkraftverk producerar el ofta för export, solcellerna kan vi behålla för oss själva. Samhället blir allt mer elsmart med en totalt sett minskning av elförbrukningen, samtidigt som landet i perioder faktiskt upplever elbrist. Den hållbara elproduktionen är ännu inte så jämn, så alla källor behövs för att täcka upp samhällets hela behov av el. Elbilen behöver el även mellan tankställena, med egen solel vet du att elen har producerats schyst.

4. Tänk nytt angäende behov av bil.

Hur använder du din? Behöver du en stark jävel? Kan du gå ihop med grannen och starta starkjävel-pool och använda den vid behov, inte för att handla choklad på macken? Det har du ju elbilen till! 🙂 Ja eller cykeln för all del… Sparkföre blir ju tyvärr allt mer sårbart i takt med klimatförändringarna, men för närvarande kan i alla fall jag köra snabbt till Ica för egen fot!

5. Bli mer självförsörjande.

Odla färsk mat åtminstone under sommaren, köp fryst svenskt däremellan. Att värna svenskt jordbruk är också att värna klimatet, även om transporter av mat är försumbart i det stora hela (jo det är sant, och det säger nog mer om våra övriga transporter än om maten). Den lokala maten gynnar vår lokala miljö, med biologisk mångfald och lokala jobb. Ju fler vi är som bor i byarna, desto mer troligt är det att lokala matbutiken kan överleva och du behöver bunkra mindre.

6. Semestra hållbart!

Behöver du verkligen flyga? Var då borta länge och skippa weekendresorna med flyget, igår! (Och lobba för snabbare och fler tåg norröver) Flygsemester vart tredje år istället för varje?

 

Jag tycker det är bilberoendet som är det svåraste här utanför stan, vad finns det mer för knep för att minska sitt eget beroende i väntan på närmare service?